Särlingens triumf över ränksmidarna

Nöjesbladets Martin Söderström om Jarmos revansch i "Robinson"

Han satte sig på tvären.

Vägrade att spela med.

Därför blev hans slag mot grabbpakten så skön.

Jarmos revansch blev en seger för ärligheten.

Han var hånad.

Baktalad och utfryst.

Den milt sagt oömma behandling som Jarmo Heinonen fått utstå från det utifrån sett så solida grabbgänget har inte varit någon vacker historia.

Kollisionen mellan Jarmos mer överlevadsstyrda inställning till tävlingen och grabbgängets paktdrivna attityd blev total.

”Jag är en liten kuf. De förstår sig inte på mig”, som Jarmo själv valde att beskriva situationen på stranden.

Naturligtvis har han rätt.

Men tittarna har förstått och omfamnat. I alla tittaromröstningar hamnar särlingen från Vaxholm högt upp på popularitetstoppen.

Efter den totala triumfen över ränksmidarna – Christian Ternstedts min när det stod klart att Jarmo var immun under örådet var bara den värd sin vikt i guld – lär han sitta säkert högst upp på listan.

Hans rättframma, lite kantiga och milt excentriska sätt har känts som en frisk fläkt av vilja och egensinne i ett strandlag som lagt mer energi på självgodhet än något annat.

Sammanslagningen och dess dramatiska effekter kan rent av vara det bästa som hittills hänt årets upplaga av djungelsåpan.

Naturligtvis mest för att den tidigare som dominerande paktbildningen nu är slagen i kras, eller åtminstone har fått sig en rejäl törn. Nu kan smarta och starka kvinnor som Nina Amjadi och Angela Monroe faktiskt ha en reell chans i en tävling som plötsligt har gått från gråtrist träskdepp till chockerande cliffhangerspänning. Och Jarmo Heinonen kan efter sin revansch slutligen få den respekt han faktiskt förtjänar.

Det tog visserligen sex avsnitt och onödigt mycket elände för att komma hit. Men nu har TV4:s version faktiskt börjat kännas som ”Robinson”.