”Det var knäckande”
Uppdaterad 2011-03-11 | Publicerad 2010-12-09
Breven från de anhöriga startade en gråtfest i ”Robinson”.
Kvällens ”Robinson” blev en riktig gråtfest när deltagarna fick flaskpost från sina anhöriga.
– Det var knäckande, jag har aldrig känt sådan sorg förut, säger Marcus Metsomäki.
Eftersom man lyckades knäcka koden och befria Kristoffer Ekberg ur fängelsehålan fick de tävlande ett väldigt sentimentalt pris – brev från nära och kära hemma i Sverige.
Det blev för mycket för de psykiskt och fysiskt ansträngda deltagarna och flera bröt ihop totalt.
– En av de värsta dagarna i mitt liv. Det var knäckande, har aldrig känt sådan sorg förut, säger Marcus Metsomäki.
Han menar att det var psykisk terror när de redan dagen innan fick reda på vad priset var.
– Man hade betat in sig i ”Robinson”-världen, sedan kom det där. Och att kanske inte ens få breven var terror. När vi var så nära men ingen hade koll på siffrorna blev det blackout och panik, säger han.
Hur påverkade flaskposten livet på ön?
– Man blev lycklig över att få brev men det blev negativt eftersom man fick hemlängtan och började tänka på familjen.
För Mats Juhlin som erkänner att han också i vanliga fall har nära till tårarna blev flaskposten en extremt känslosam upplevelse:
– Man är så dränerad på kärlek och totalt avskalad från allt som betyder något, så att få brev från de som är viktigast i ens liv är otroligt känslosamt.
Tittarna fick se hur han bröt samman totalt när han hittade bilderna på sina barn.
– Det var det bästa jag varit med om. Bara att få ett brev där det står "hej pappa" och veta att min dotter skrivit var så fantastiskt.
Sparat flaskan
Flaskposten innehöll också godis som tog slut direkt – men flaskan finns kvar.
– Den är helig och är sparad som minne.
Och gåvan blev också en extra motivation på ön.
– Jag ville inte sätta mig på planet och åka hem eftersom jag visste att barnen ville ha mig kvar i tävlingen. Det gav mig en boost eftersom jag visste att jag gjorde dem stolta.