Måns och Annas dagböcker

Måns

Nu sitter nästan alla stegen

I dag väcktes jag av att inslagsproducenten ringde på dörren. Filmteamet stod med kameran i högsta hugg och den lilla röda lampan lyste, jomenvisst! De intog min lägenhet och snart kändes det som om man befann sig i ett enormt ostädat ”Big brother”-hus. Efter intervjun köpte jag frukost till mig och Maria. Dum idé – Gärdet hade drabbats av istid. Stelfrusen med istappar hängande ur näsborrarna kom jag till rep-lokalen och efter sisådär en 7Ì´1;000 sambasteg hade jag tinat. När Maria påpekade att jag inte kunde fokusera så länge min mobil var på, stängde jag av den. Jag gav mig dock inte utan ett gnabb. Förlåt Maria!

Repade fram till 19. Samba-stegen sitter, tangostegen sitter och majoriteten av show-stegen sitter.

Nu njuter jag av ”Top Dog”, kall cola och en p-bot som skulle betalats för en vecka sen. Tänk vad härligt livet är!

Anna

Telefonen slutar aldrig ringa

Gick upp sju. Började dagen med att ringa upp människor som sökt mig. Det tog längre tid än vad jag trodde. Klockan tio var jag tvungen att avbryta det och åka och öva. När jag kom till Frihamnen mötte Aftonbladet upp och jag fick reda på att jag vunnit Årets kvinna. Det var omtumlande och jag blev jätteglad. Efter det tränade vi tre timmar med totalt en vattenpaus. Sen var det nya intervjuer och lunch med Måns och Maria.

På eftermiddagen kom alla deltagare tillbaks. Det blev mycket kackel i hönsgården, vill jag lova. Sedan åkte jag hem och tänkte vila en timme, men telefonen ringde i ett. Jag har fortfarande en massa sms som jag inte har svarat på. Sedan kom David och nu har vi övat i tre timmar igen. Så trött! Jag måste sova!

Tidigare dagböcker