10 krav på Reinfeldt i Burma

Uppdaterad 2012-11-12 | Publicerad 2012-11-11

Statsministern på blixtvisit i det tidigare svartlistade landet

Kräv demokrati, stå upp för mänskliga rättigheter och begär att de politiska fångarna friges.

Det är några av kraven på Fredrik Reinfeldt när han åker till Burma i eftermiddag.

– Regeringen har varit för passiv i Burmafrågan, säger Jens Orback, generalsekreterare för Palmecentret.

I eftermiddag lyfter regeringsplanet från Bromma flygplats. För första gången gör en svensk statsminister ett officiellt besök i Burma. Även handelsminister Ewa Björling (M) deltar i besöket, liksom en delegation från näringslivet.

Målet - att öppna dörrar för svenska företag som vill investera i det förr så slutna landet.

– Vi vill bejaka och stödja den positiva utvecklingen i Burma. Handel och investeringar gör att utvecklingen kan fortsätta, säger Katarina Areskoug Mascarenhas, statssekreterare hos Fredrik Reinfeldt.

Paus i sanktionerna

Demokratiseringsprocessen i Burma började på allvar i våras när oppositionsledaren och fredspristagaren Aung San Suu Kyi valdes in i parlamentet.

I april beslutade EU att ta en ettårig paus i de mångåriga sanktionerna. Sedan dess har världens ledare stått i kö för att besöka landet. I torsdags avslöjade burmesiska regeringskällor att Barack Obama planerar ett statsbesök redan om ett par veckor. Storbritanniens premiärminister David Cameron var där i april. Och så sent som förra helgen invigde Norges socialdemokratiske statsminister Jens Stoltenberg ett norsk-danskt ambassadkontor i Rangoon, ihop med sin danska kollega Helle Thorning-Schmidt.

– Alla vill till Burma nu. Det finns en möjlighet att bryta Kinas dominans och bli en viktig handelspartner, säger Burmakännaren Jesper Bengtsson, chefredaktör för tidningen OmVärlden.

Krav på Reinfeldt

Men flera av de personer Aftonbladet har talat med varnar för att gå för fort fram. 

– Det finns en vilja att utveckla landet men det är fortfarande oklart vilka drivkrafter som ligger bakom och om det verkligen är början på en genuin demokratiseringsprocess vi ser, säger Matilda Hald, verksamhetsansvarig på Burmakommittén.

Hon ställer ett antal krav på Fredrik Reinfeldt inför mötet med president Thein Sein i huvudstaden Naypidaw i morgon. Viktigast just nu är förföljelsen av den muslimska minoriteten i delstaten Rhakine.

Burmakommittén vill också att Reinfeldt ställer sig bakom kravet om en FN-ledd kommission för att utreda krigsbrott. Det har tolv andra EU-länder redan gjort.

– Det är helt centralt att straffriheten för brott mot mänskliga rättigheter upphör, och att former för övergångsrättvisa och ansvarsutkrävande börjar diskuteras. Utan sådana åtgärder kan demokratiseringsprocessen aldrig bli hållbar på sikt.

”Sverige har en svag röst”

Den tidigare S-ministern Jens Orback, i dag generalsekreterare för Palmecentret, vill att Reinfeldt tar upp det utbredda barnarbetet. Han menar att den svenska regeringen varit för passiv när det gäller Burma.

– Utrikespolitik handlar om opinionsbildning och att samla det internationella samfundet. Där har Sverige varit en ganska svag röst, säger han.

Urban Ahlin, utrikespolitisk talesperson för Socialdemokraterna, var i Burma förra året. Han kräver också att Reinfeldt tar upp de fortsatta kränkningarna av mänskliga rättigheter.

– Han ska föra fram krav på fortsatt demokratisering och kräva att de politiska fångar som finns kvar nu släpps, säger han.

Hur ser du på att statsministern reser till Burma?

– Vi har inga problem med det. Det är rimligt att visa att Sverige är berett att öppna upp relationerna om demokratiseringen fortsätter.

På tisdag reser Fredrik Reinfeldt vidare till Indonesien.