Så orättvist fördelas Sveriges flyktingar

Joachim Kerpner

Aftonbladet granskar var flyktingar med uppehållstillstånd hamnar

helskärm

En enda nyanländ flykting har värmländska Hammarö tagit emot hittills i år.

Det är 37 färre än kommunen borde ha tagit emot, i förhållande till antalet invånare.

– Nu krävs att samtliga inblandade aktörer bidrar så långt det är möjligt, säger Fredrik Bengtsson, presschef på Migrationsverket.

Aftonbladet har granskat hur många nyanlända — det vill säga utländska medborgare med uppehållstillstånd som flyktingar i Sverige — som landets 290 kommuner har tagit emot under 2015 fram till 30 juni, och hur många de borde ha tagit emot. Totalt har 24 412 nyanlända placerats ut i kommunerna.

De tio sämsta kommunerna välkomnade 62 nyanlända fram till 1 augusti. Om de tagit emot nyanlända i förhållande till antalet invånare — det vill säga en rättvis fördelning — skulle de ta tagit emot 661 personer. Åtta av kommunerna är borgerligt styrda och två har blandat styre.

De tio bästa kommunerna — fyra vänsterstyrda, fyra med blandat styre och två borgerligt styrda — tog emot 1 553 nyanlända under samma tid. De borde bara ha tagit emot 276 nyanlända, vid en rättvis fördelning.

"Bostadsbristen satte stopp"

Värstingkommunen Hammarö har blandat, men S-lett politiskt styre. Kommunfullmäktiges ordförande Leif Bergman (S) hävdar att bostadsbristen satte stopp för fler nyanlända:

– Vi har över 2 000 i kö till vårt kommunala bostadsbolag. Men vi har gjort ett nytt åtagande för 2016. Vi bygger fyra höghus för att kunna få lägenheter frigjorda för flyktingar, säger han.

Den bästa kommunen, borgerligt ledda Högsby, har tagit emot 105 nyanlända. 14 hade varit en rättvis fördelning:

– Högsby har ett stort mottagande och vi ser det som positivt. Normalt sett har vi en sjunkande befolkning men inte nu, sade kommunalrådet Stihna Johansson Evertsson (C) tidigare i år till tidningen Barometern.

Ett tydligt mönster bland kommunerna som tagit emot minst nyanlända är att alla tio är förortskommuner till stora städer - ettan Hammarö gränsar till Karlstad, tvåan Öckerö ligger nära Göteborg och trean Vallentuna intill Stockholm. Med andra ord handlar det om populära kommuner för bosättning, där trycket på fastighetsmarknaden är högt och andelen tomma lägenheter låg.

Kommunerna känner sig överkörda

Nu försöker Migrationsverket göra något åt den skeva utplaceringen av asylsökande och nyanlända. Flera olika myndigheter är i dag inblandade i utplaceringen. Migrationsverket ordnar boende åt de asylsökande, medan länsstyrelserna är ansvariga för utplaceringen av de nyanlända.

Migrationsverket hyr många asylboenden direkt av kommunerna. Men när deras hyreslägenheter inte räcker till tvingas myndigheten hyra tillfälliga boenden av privata aktörer. Dessa asylförläggningar kan hamna var som helst i landet:

– Vi är inte alls nöjda med ordningen som är i dag. Kommunerna känner sig överkörda och har inte något att säga till om, säger Fredrik Bengtsson, Migrationsverkets presschef.

Utplaceringen av nyanlända ordnas däremot i samarbete mellan länsstyrelserna och kommunerna. I år har länsstyrelserna avtal med 277 av landets 290 kommuner om hur många nyanlända kommunerna kan ta emot. De som vägrat teckna mottagandeavtal för 2015 är Bjuv, Burlöv, Hammarö, Hällefors, Helsingborg, Rättvik, Staffanstorp, Tjörn, Vaxholm, Vellinge, Öckerö, Hallsberg och Skurup. Men även dessa kommuner tar emot en del nyanlända, som flyttar in hos släktingar eller själva ordnar boende.

Vill ha en ny modell

Regeringen har nyligen lagt ett förslag om att alla kommuner från 1 juli 2016 ska tvingas ta emot nyanlända. En sådan lag löser inte boendesituationen för nyanlända. I dag tar de 13 avtalslösa kommunerna emot 640 nyanlända, vid en rättvis fördelning skulle de ta emot 820, visar Aftonbladets granskning.

I stället vill Migrationsverket ha en helt ny modell, där verket slipper betala dyrt till privata aktörer. Tanken är att kommuner i stället kommer överens med Migrationsverket om att bygga enkla modulbostäder anpassade för asylsökande, nyanlända eller studenter. Migrationsverkets presschef Fredrik Bengtsson berättar:

– Västerviks kommun är pilotkommun. De började bygga för tre, fyra månader sedan och är klara om några månader. Det rör sig om 50-60 platser för asylsökande. Avtalet löper på flera år och kommunen får en löpande intäkt, men kan också i förväg se vilket behov de har av att förstärka skolor, vårdcentraler och liknande.

Enligt Bengtsson skulle det här systemet vara bättre för alla parter:

– Sverige är ett destinationsland som många söker sig till. Det är att föredra att vi kan ha lägenheter, det blir betydligt billigare för skattebetalarna och bättre boende för de asylsökande. Då kunde vi ta bort alla tillfälliga boenden i uppköpta motell och vandrarhem som vi nu betalar dyra pengar för, säger Fredrik Bengtsson och tillägger:

– När det kommer färre asylsökande så har kommunen ett fastighetsbestånd som de kan använda. Vi har stor bostadsbrist i Sverige, så bostäder måste byggas i vilket fall som helst.