Kom till henne – som en fågel

Uppdaterad 2011-03-11 | Publicerad 2007-12-03

Bergman besökte Liv Ullman efter sin död

nära vänner Ingmar Bergman och Liv Ullman var djupt förtrogna och pratade ofta om livet – och döden. I ett av samtalen lovade de varandra att den som dog först skulle visa sig för den andra.

Efter Ingmar Bergmans död flydde Liv Ullmann med sin sorg till Schweiz.

Där kom Ingmar Bergman till henne. Som en fågel.

Skådespelaren Liv Ullmann och regissören Ingmar Bergman var djupt förtrogna.

De brukade prata med varandra om livet, men också om död och sina begravningar.

–?Du dör ju efter mig, långt efter mig, sa Liv Ullmann.

I så fall, lovade Ingmar Bergman, ska jag fylla en jumbojet med berömt folk och flyga in till din begravning. Jag ska också se till att alla gråter.

–?Men, sa Ingmar Bergman, om jag dör först ska du komma till min begravning väldigt sent. Du ska vara enkelt klädd, sätta dig längst bak, vara stilla och sörjande. När höjdpunkten i begravningen kommer – då svimmar du.

Orkade inte vara kvar

Den 30 juli i år somnade Ingmar Bergman in i sitt hem på Fårö, 89 år gammal. Liv Ullmann, 68, tog sin gode väns död hårt.

–?När Ingmar var borta orkade jag inte vara kvar i Norge, jag reste till Schweiz och tog in på hotell, säger Liv Ullmann i norska tv-pratshowen Grosvold.

En tydlig fluga

I samtalen om döden hade de lovat att, efter att de gått bort, skulle den andre komma och visa sig.

–?Visa sig, men inte skrämmas. Vi sa att om vi kom som en fluga skulle det vara en tydlig fluga. Så att man visste …, säger Liv Ullmann.

Det var sommar när Liv Ullmann tog in på hotellet i Schweiz, under nätterna hade hon fönstret öppet och hon berättar:

–?Efter två, tre dagar vaknade jag en natt av att en fågel flög in genom fönstret. Den satte sig på bordet och jag tänkte, att så kan det inte vara.

Och så flög fågeln ut.

–?Jag tänkte ”Ingmar”, men så tänkte jag att nu går du för långt, Liv.

Men fågeln kom tillbaka.

Den satte sig på bordet igen innan den åter flög ut.

–?Var det Ingemar så är det fint, var det inte Ingmar så var det fint det också, säger Liv Ullmann.