Klimatet kan utmana fjällsäkerheten

helskärm

Skörare isar och högre vattenflöden – klimatförändringarna kan enligt Naturvårdsverket få följder för fjällsäkerheten.

– Fjällen kommer nog inte att bli farligare, men det kommer att bli annorlunda, säger Per-Olov Wikberg, samordnare på myndighetens fjällsäkerhetsråd.

Redan nu finns en tendens med kortare vintrar och längre barmarkssäsonger.

– Många ser tecken som man inte upplevt tidigare. Framför allt på vårvintern, att sjöisarna blir allt sämre och skörare allt tidigare på våren, och tidigare snösmältning. Men även sommarsäsongen påverkas, säger Per-Olov Wikberg.

– Det är ett mönster som den som har bott och verkat i fjällen länge inte riktigt känner igen.

Mer förberedelser

Naturvårdsverkets fjällsäkerhetsråd genomförde i mars en enkät bland destinationsbolagen i fjällen och Svenska turistföreningens fjällstationer. 24 företrädare för bolagen och stationerna svarade.

Undersökningen visar bland annat att tre av fyra ser att ett förändrat klimat ”kommer att kräva mer förberedelser av besökaren”.

Nio av tio spår följder för vinter- respektive barmarkssäsongens längd, och åtta av tio anser att aktivitetsutbudet på fjället kommer att förändras.

Ett konkret exempel är fjällederna, som är viktiga för inte minst ovana fjällbesökare.

– Vi behöver redan nu inventera och anpassa det stora fjälledssystemet för ett annat klimat, bland annat för höga vattenflöden under våren. Vi kan få blötare våtmarker och vi behöver ändra på leddragningar med förstärkta, högre broar. Vi ser redan nu effekten av det, men vi behöver förebygga skador på ledssystemet i tid, säger Per-Olov Wikberg.

Kan bli strandsatt

TT: Kommer det att bli farligare att vara på fjället?

– Det beror på vilken terräng man är i. Översvämningar kan bli farliga men framför allt påverkar det hur du kan röra dig i landskapet. Åar och älvar kan bli svårt att ta sig över, du kan bli strandsatt och kanske måste anpassa hur du går, säger Wikberg.

Förändrad lavinaktivitet och krympande glaciärer är andra potentiella problem, främst på kontinenten men också i Sverige.

– Ett exempel är Kebnekaises sydtopp som blir allt mindre. Många vill fortsätta till nordtoppen och passera en väldigt smal isklädd bergskam dit. Det har blivit mer riskfyllt.