Kyrkan vill återvinna metall från våra kroppar

Olof Svensson

helskärm

Sveriges kyrkogårdar svämmar över av värdefulla metaller som suttit i folks kroppar.

Nu vill Svenska kyrkan att metallerna återvinns och hittar nya kroppar i stället för att begravas.

– Det känns inte bra att de bara grävs ner, säger Katarina Evenseth, begravningschef i Göteborg.

22 ton metall grävs varje år ner på Sveriges kyrkogårdar. Metallen, som mestadels är titan, kommer från reservdelar som höftleder, knäleder och lårben. Eftersom den är så stark smälter den inte när kropparna kremeras. Askan hamnar således i en urna medan metallen grävs ner löst i jorden.

Förbjuds att återvinna

Lagen förbjuder Svenska kyrkan att återvinna metallen, den får heller inte kastas. Därför återstår bara alternativet att gräva ner den, vanligtvis hamnar den långt ner i jorden, under de vanliga kistorna.

– Det känns inte så jättebra att vi gräver ner så mycket metall, det skulle vara bättre om den kunde återvinnas som man gör i Norge och Danmark, säger Katarina Evenseth.

Vänt sig till regeringen

För att få ett slut på det onödiga svinnet har kyrkan nu vänt sig till socialdepartementet. I höst kommer en ny begravningslag och kyrkan är angelägen om att reglerna för metallåtervinningen ändras.

– Det är ju inte så att vi vill att man tar en höftled från en kremerad person och sätter in i en annan. Metallen smälts ner och blir till en ny produkt.

Vad har ni fått för reaktioner?

– En del kan överhuvudtaget inte tänka sig detta, en del är väldigt positiva. Det är ungefär samma reaktioner som är vanliga vid frågor om organdonation. Jag har förståelse för att vissa tycker det är känsligt men eftersom vi sysslar med myndighetsutövning vill vi lyfta frågan till debatt.

Gräver vidare

Socialdepartementet har enligt Katarina Evenseth inte varit allt för lyriska över förslaget. Svenska kyrkan sätter nu allt hopp på att skrivelsen som skickats in till regeringen tas upp när nya begravningslagen spikas i december.

– Fram till dess får vi fortsätta gräva ner metallen, säger Katarina Evenseth.