Här är Greklands nya plan för att lösa krisen
Uppdaterad 2015-07-10 | Publicerad 2015-07-09
Höjd pensionsålder, höjd företagsskatt och privatisering av regionala flygplatser. Det är några av punkterna i det reformförslag som den grekiska regeringen lämnade över till eurogruppens ledning i natt.
I utbyte vill grekerna ha ett lån på 53,5 miljarder euro.
Det grekiska parlamentet väntas i dag godkänna det nya åtstramningspaketet, enligt Reuters.
Tidsfristen skulle ha löpt ut vid midnatt. Omkring två timmar före det mejlade Greklands regering ett förslag på ett nytt reformpaket till eurogruppens ordförande Jeroen Dijsselbloem. Michael Reijns, talesperson för eurogruppen, bekräftar på Twitter att Jeroen Dijsselbloem tagit emot det nya förslaget.
Dijsselbloem kommer dock inte att kommentera innehållet i förslaget förrän det har utvärderats av experter från EU-kommissionen, Europeiska centralbanken och Internationella valutafonden, IMF.
Beskrivs som kapitulation
Innehållet i förslaget läckte under natten ut i media. Enligt TT föreslår den grekiska regeringen bland annat att pensionsåldern höjs till 67 år innan 2022. I förslaget ingår också höjd företagsskatt, minskad försvarsbudget med 300 miljoner euro och privatisering av regionala flygplatser och vissa hamnar.
Brittiska The Guardian skriver att förslaget bygger på åtstramningar i de offentliga finanserna på omkring 13 miljarder euro, vilket tidningen beskriver som en grekisk kapitulation för långivarnas krav.
Tyska Spiegel Online rapporterar att åtstramningarna uppgår till mellan 10 och 12 miljarder euro. Hotellmomsen i Grekland ska enligt uppgift öka från 6,5 till 13 procent och restaurangmomsen från 13 till 23 procent. Möjligheten till förtidspensionering uppges försvinna nästan helt.
Kräver 500 miljarder kronor
I utbyte hoppas Grekland att stabilitetsfonden ESM ska bevilja landet ett tredje nödprogram och vissa nedskrivningar av statsskulden.
Enligt nyhetsbyrån AP kräver Grekland 53,5 miljarder euro , ungefär 500 miljarder i svenska kronor, i utbyte. Pengarna söks som ett treårigt lån och ska rädda landet från statsbankrutt.
När Greklands förslag nu har överlämnats ska EU-kommissionen och Europeiska centralbanken snabbutreda om de planerade reformerna är tillräckliga för att möjliggöra ett nödprogram från stabilitetsfonden ESM. En nyckelfråga är om stödet anses behövas för att säkra stabiliteten i hela eurozonen.
Ska röstas igenom
På lördag möts eurozonens finansministrar och på söndag väntas ledare från hela EU ta ställning till Greklands förslag på reformer.
Före söndagens toppmöte måste de nya åtstramningarna röstas igenom i det grekiska parlamentet. Enligt uppgifter i grekiska medier kan det ske redan under fredagen.
En talesperson för regeringspartiet Syriza säger att det grekiska parlamentet kommer att godkänna förslaget, rapporterar Reuters.
Beviljas inte nödprogrammet från ESM är det högst tveksamt om Europeiska centralbanken fortsätter med sitt likviditetsstöd till de grekiska bankerna. Och om bankerna går omkull tvingas Grekland lämna eurosamarbetet – oavsett om landets regering vill det eller inte.