Poeten som är vår tids värsta folkmördare

Radovan Karadzic var en lovande poet, och skrev flera barnböcker.

Sedan kom kriget på Balkan – och den serbiske ultranationalisten författade i stället efterkrigstidens värsta folkmord.

1996 blev han en av världens mest efterspanade.

På dagen för 13 år sedan närmade sig internationella trupper gruvstaden Srebrenica, i östra Bosnien.

Samtidigt började fragmentariska rapporter från överlevande nå omvärlden. FN:s representanter i området insåg att något utöver det vanliga har inträffat.

Mördade bosniaker

Under några varma veckor i juli hade serbiska trupper systematisk våldtagit, torterat och avrättat.

Hur många som fick sätta livet till är än i dag oklart, uppskattningsvis handlar det om runt 8 000 bosniaker. De flesta pojkar och män, flera hade inte ens hunnit bli tonåringar.

FN slog fast att det som inträffat var ett folkmord. Förutom Slobodan Milosevic, som själv inte säger sig känt till massakern, pekades två män ut som slaktarna i Srebrenica:

Den ökände och grymme överbefälhavaren Ratko Mladic och Radovan Karadzic – poeten som av en slump hamnade i politiken.

Och som ledare för Serbian Democratic Party skaffade sig mer blod på händerna än någon annan i dag levande europé.

Har åtalats i Haag

Duon åtalades av FN:s krigsförbrytardomstol i Haag på 16 punkter – däribland folkmord, brott mot mänskligheten och plundring.

Radovan Karadzic föddes 1945 i Petnjica, i norra Montenegro. Hans fattige serbiske far satt i fängelse större delen av sonens barndom. Efter skolan flyttade Radovan till Bosnien och Hercegovina där han studerade medicin och psykologi. Ett tag jobbade han extra som läkare åt Sarajevos fotbollslag.

Vid sidan om studierna närde han även en dröm om att bli poet. Dikterna var dock inte lika framgångsrika som de barnböcker han började skissa på.

Genom dem kom Radovan Karadzic under 1970-talet i kontakt med den serbiska författaren Dobrica Cosic – en hårdförd serbisk nationalist, som under några år på 1990-talet var president över delar av Restjugoslavien.

Dobrica Cosic uppmanade en ung Karadzic att ge sig in i Jugoslaviens då kokande politiska klimat.

Under de närmsta åren renodlade Karadzic sin ultranationalism. Han hamnade allt närmre Slobodan Milosevic. Under valet 1990 var han plötsligt en toppkandidat för SDS, det nya serbiska demokratiska partiet i Bosnien.

Belägrade Sarajevo

Karadzic fick serbernas röster – men vinner gör det muslimska regeringspartiet. Splittringen mellan grupperna eldas på effektivt från många olika håll. Snart var kriget ett faktum.

Radovan Karadzic hade nu en position då han – tillsammans med några få män – hade möjlighet att regissera de serbiska styrkorna. Enligt vittnesmål från högt uppsatta serbiska nationalister beordrade Karadzic belägringen av Sarajevo, då serbiska prickskyttar under flera års tid höll hatet i regionen kokande.

Genom de ”etniska rensningar” som infördes tvingades över en miljon ickeserber från sina bostäder.

Ett annat sätt att bryta ner de bosniska muslimerna var våldtäkt. Radovan Karadzic beordrade sina soldater att våldta, då en skändad muslimsk kvinna skulle förskjutas från sin familj, tänkte Karadzic.

På flykt i 12 år

Sedan 1996 har han levt på flykt. Han har fortsatt med sin poesi och sina barnböcker.

I januari hittade Sfor-soldater pass som tillhörde Radovans fru, son, dotter och svärson. Karadzic dagar i frihet var räknade.