Skolministern: Vi ska sluta prata om dåliga skolor

Skolminister Lina Axelsson Kihlblom (S) vill veta vad landets alla skolansvariga egentligen gör för att motverka uppdelningen i ”bra” och ”dåliga” skolor - alltså skolsegregationen.

Men ministern gör också klart att det inte handlar om att stänga skolor och skicka iväg elever med buss.

Lina Axelsson Kihlblom har varit minister i två och en halv vecka när TT träffar henne på utbildningsdepartementet. Inskolningen, om man får kalla den så, har varit intensiv.

– Första dagarna är det så högt tempo så man undrar ”var ska det här sluta?” Men det har varit en bra start, försäkrar hon.

Lina Axelsson Kihlblom är politiskt oprövad men har bred erfarenhet från skolvärlden där hon haft olika chefsroller. En del minns henne kanske från UR-serien Rektorerna, där hon följdes på problemtyngda Ronnaskolan i Södertälje. Skolan lyckades vända de svaga resultaten och Lina Axelsson blev benämnd som “superrektorn”.

Hennes nya chef, statsminister Magdalena Andersson, har varit tydlig i arbetsbeskrivningen: Regeringen ska ”ta tillbaka den demokratiska kontrollen” över välfärden och att vända segregationen. Det är också i de termerna Lina Axelsson Kihlblom talar. Mångordigt och med eftertryck.

– Segregationen är något som kommit under väldigt många år och det kommer att ta väldigt många år att skala bort avarterna av den. Ska vi ha en likvärdig skola måste eleverna få möta en viss olikhet. Vi ska sluta prata om skolor som fina eller fula, bra eller dåliga. För då värderar vi egentligen elever, lärare och rektorer, säger hon.

Skapar rädsla

Nu närmast ger hon Skolinspektionen i uppdrag att redovisa vad skolhuvudmännen, kommunala och fristående, gör för att minska och motverka segregationen.

TT: Har man inte den kunskapen redan?

– Jag har jobbat i många kommuner och det är inte ofta jag hört en diskussion kring segregationens negativa effekter.

TT: Hur kommer det sig?

– Jag tror att det är svårt för lokalpolitiken att föra den dialogen. Att säga till människor att “nu ska vi blanda elever” skapar rädsla. ”Måste mitt barn byta skola?” Men det är inte det vi säger. Utan vi vill egentligen bara att man ska ha en plan för hur man gör och hur man minskar de negativa effekterna, säger Lina Axelsson Kihlblom.

Hon understryker att hon är emot att bussa elever till andra skolor i syfte att få mer heterogena elevgrupper.

– Folk tror felaktigt att vi kommer att lägga ned fristående skolor, att vi kommer att stänga segregerade skolor och bussa elever hit och dit. Men det finns väl inga sådana planer alls. Vi måste på lång sikt försöka arbeta mot segregation, men det måste finnas en riktning i det, säger hon.

Friskolor sållar

Lina Axelsson Kihlblom kommer flera gånger in på friskolornas roll i segregationen. I en debattartikel tidigare i höst beskrev hon hur hon som friskolerektor lärde sig hur hon kunde sålla bland potentiella elever. Syfte: minimera antalet kostsamma elever, ”det vill säga elever med svag socioekonomisk bakgrund samt funktionsnedsättningar”.

TT: Hur vanligt är detta, bedömer du?

– Det kan jag inte svara på, eftersom det sker i det fördolda och det inte finns något sätt att kontrollera.

TT: Hur tänker du som minister hantera det?

– Med öppenhet och offentlighet för alla. Får man skattepengar för att bedriva offentlig verksamhet är det väl självklart med öppenhet.

Hennes regeringskollega, utbildningsminister Anna Ekström, har redan aviserat ett nytt skolvalssystem, gemensamt för alla skolor. Det har sagts att ett lagförslag ska komma under våren. Blir det så?

– Det kommer ett förslag, bekräftar Lina Axelsson Kihlblom.

Slopad kötid

Det finns också utredningsförslag om att slopad kötid, alltså ingen möjlighet att åratal i förväg ställa sitt barn i kö till en eftertraktad friskola. Vidare en kommunal rätt att dra av en del av friskolornas skolpeng (som annars ska vara densamma som den kommunala), eftersom kommunerna har extrakostnader för att alltid kunna erbjuda elever skolplats med kort varsel.

Lina Axelsson Kihlblom vill inte gå in på några detaljer i förslagen. Klart är i alla fall att regeringen har små chanser att få riksdagsmajoritet för frågorna.

– Vi får se detaljerna när det kommer, men det handlar om att det ska finnas en riktning för alla huvudmän om en allsidig elevsammansättning. Det ska också finnas öppenhet och transparens vad gäller ett gemensamt skolval. Kriterierna för hur man får ta in elever ska vi lägga förslag på, säger hon och fortsätter:

– Människor i Sverige är djupt trötta på att ha ett orättvist skolval som gynnar en liten, privilegierad grupp. Så går det inte igenom nu går det igenom sedan.