Larmet från Kriminalvården: Häktade tvingas dela säng

Uppdaterad 2021-06-14 | Publicerad 2021-06-13

Sveriges häkten är överfulla.

Nu larmar Kriminalvåden för att bristningsgränsen är nära, hanteringen av polisens succéinsats ”Trojan Shield” pekas ut som en av orsakerna.

– Insatsen slog hårt mot vår verksamhet, säger Mikael Ringberger, pressekreterare på Kriminalvården.

Kriminalvården har under en längre period haft problem med överbeläggning på de svenska häktena – fler personer sitter häktade än vad man har plats för. Beläggningsgraden är på 106 procent.

Krisåtgärderna har avlöst varandra och nu står myndigheten inför ännu en stor utmaning: I samband med den FBI-ledda polisinsatsen ”Trojan Shield” greps 155 personer. Några av dem sitter nu i häkte, och fler häktningar väntas.

Trojan shield-boomen

Den internationella polisinsatsen ”Trojan Shield” var en stor framgång för svensk polis. Men för Kriminalvården innebär den stora bekymmer.

”Trojan shield”-insatsen bygger på den, av amerikanska FBI skapade, krypterade kommunikationstjänsten Anom som med stor framgång etablerades bland kriminella världen över.

Via Anom kunde de kriminellas kommunikation avlyssnas av polismyndigheter världen över, och vid en synkroniserad internationell polisinsats greps över 800 personer misstänkta för koppling till grov kriminell brottslighet.

En av orsakerna till att insatsen blev såpass lyckad var att den hölls ytterst hemlig. Men hemlighetsmakeriet har också gjort att Kriminalvården inte kunnat förbereda för den ökade belastningen de många gripna kommer innebära.

Landets häkten har nu snabbt tvingats till ytterligare krisåtgärder.

– I det här läget fick vi nya besked väldigt sen på grund av sekretess. Insatsen slog hårt mot vår verksamhet generellt och specifikt i region Stockholm, Mitt och Väst, säger Mikael Ringberger.

Gängmedlemmar tvingas dela säng

Kopplat till insatsen greps 155 personer i Sverige. Enligt Stina Sjödin, ansvarig för operativ samordning på Kriminalvården, kommer troligen majoriteten av dem att behöva plats i häkte.

– Enligt de uppgifter vi har fått är det hög sannolikhet, eftersom det handlar om så pass grov brottslighet, säger hon.

Grundprincipen i Sverige är att den som häktas ska få ett eget rum. Som det ser ut nu är det omöjligt. Personer misstänka för grov organiserad brottslighet tvingas därför dela rum – och säng.

– För att få plats med alla så tvingas vi till åtgärder som vi inte vill, men måste, genomföra. Vi har ställt in våningssängar i rummen för att få in fler personer och tvingats ställa in sängar i besöksrum. Vi har tvingats trolla lite, säger Stina Sjödin.

Häktescell.

”Uppstår friktion”

Att personer kopplade till olika kriminella nätverk trängs ihop på en liten yta är förknippat med risker.

– Det är klart att det uppstår friktion. Vi får jobba hårt med säkerheten, säger Stina Sjödin.

Hennes bedömning är att myndigheten just nu klarar av utmaningen.

– Jag hoppas självklart att det här kan uppmärksamma människor på den situation som vi varit i under en längre tid. Det vore otroligt värdefullt om vi kunde växa i samma takt som övriga delar av rättsväsendet. När polisen växer så måste vi såklart också göra det.

Enligt Kriminalvårdens finns i nuläget inget som tyder på att antalet häktade kommer att minska. Tvärtom.

– Våra prognoser visar att beläggningen kommer att vara fortsatt hög. Polisen växer, vilket innebär att fler personer lagförs och blir aktuella för Kriminalvården. Vår verksamhet kan förstås även påverkas av politiska beslut, som till exempel slopad ungdomsrabatt, säger Stina Sjödin.

ANNONS