Bo Landins sommarprat är mysigt och livsviktigt

Bo Landin.

Stora ord, viktigt ämne.

Alla borde lyssna på miljöjournalisten Bo Landins Sommar.

Vatten, vatten, bara vanligt vatten, sjunger min femåring ungefär trehundra gånger per dag.

Bo Landin gör oss påminda om vattnets vikt. Grunden till allt – livgivande. För oss, för hela existensen. Blev det inte klart och tydligt för de flesta skräcksommaren 2018, kanske tankar väckts under årets torka.

Först myser jag ordentligt, trots ämnets tyngd är det riktigt somrigt och härligt. Hans röst är behaglig och berättandet intressant.

Sen bränner det till. När han berättar om barnen han mötte i ”förgiftade dödens stad” Cubatão i Brasilien. Barnen som föddes med svåra fosterskador, som tvingades använda syrgasmasker för att kunna andas. Barnen som aldrig fick leva på grund av föroreningarna.

Han påminner lyssnaren om att miljöaktivister och journalister dödas – för sin övertygelse.

Jag har troligtvis en förkärlek för stora ord, de där som nästan är högtravande. Så jag ryser ordentligt när han säger: ”Kameran och pennan är fredliga vapen, och motståndaren är tyvärr många gånger dödligt beväpnad för att tysta dem som försöker berätta. Men vi får inte tystna”.

Han pratar om barnbarnen, vad lämnar vi till dem? Den framtid vi varnar om, är den verklighet de ska leva i. ”Blir frost bara en saga från en diktad Disney-värld?”, frågar han sig. Något säkerligen många föräldrar funderar på: Hur kommer mina barn växa upp och varför är det så oerhört svårt att förändra sättet vi lever?

Han hyllar våtmarksaktivisterna, och pratar om språkets betydelse. Att vi måste tänka på vilka ord vi använder. Vem vill värna om sump och träsk? Inte ens Carl von Linné, påpekar Landin.

Ett viktigt avsnitt, till viss del obekvämt, då det ibland kan kännas lättare att blunda för faktum.

Som Thorstein Bergman sjunger i programmet ”men du säger gång på gång tills du kan tro dig själv min vän, att du inte tror på att vår värld ska gå under”.

Trösterikt sommarprat trots allt. Vi kan förändra om vi vill.

Här kan du lyssna på avsnittet.