Ville avskaffa kärnvapen – men Obama rustar upp

Wolfgang Hansson

Nobels fredskommitté tvekade om att ge Barack Obama fredspriset.

Avgörande blev presidentens vision om en kärnvapenfri värld.

Undra om Nobelkommittén räknat med att Obama skulle satsa mer pengar på att tillverka nya kärnvapen?

När Obama besökte Prag i april förra året stakade han ut vägen för sin nollvision för kärnvapen.

– I en märklig vändning efter Kalla kriget så har risken för kärnvapenkrig gått ner men risken för en kärnvapenattack gått upp, sa Obama.

Fler länder ha skaffat sig kärnvapen. Kunskapen om hur man bygger en bomb sprider sig. Det finns en svart marknad för kärnvapenhemligheter och material. Terrorister har bestämt sig för att försöka köpa, stjäla eller bygga en bomb. Det spelar ingen roll i vilken stad en bomb detonerar. Följderna för vår säkerhet, samhälle, ekonomi och slutligen överlevnad skulle bli oöverskådliga.

Obama fortsatte från talarstolen i den kyliga vårmorgonen.

– Därför säger jag i dag klart och tydligt att USA i framtiden ska söka fred och säkerhet i en värld utan kärnvapen.

Där och då bestämde sig Nobelkommitténs ordförande Torbjörn Jagland att det vore rätt att ge Obama fredspriset. Här uttalade världens mäktigaste man just de orden som fredsälskande människor ville höra.

Men Obamas tal blev aldrig den knuff i ryggen på världens kärnvapenstater som många hoppades på.

Moderniseras

National Nuclear Security Administration (NNSA) heter den myndighet som ansvar för tillverkningen av USA:s kärnvapen. I Obamas förslag till statsbudget är det militären som får den största ökningen. Mest av alla får NNSA. En höjning på 13 procent jämfört med året före. Totalt 80 miljarder kronor.

Pengarna ska gå till att utveckla och modernisera kärnvapnen.

Samma kärnvapen som Obama säger att han vill göra sig kvitt.

Det hela kan verka en aning motsägelsefullt. Men det finns en förklaring.

För att Obama ska få med sig konservativa demokrater och republikaner på ett nytt nedrustningsavtal med Ryssland måste ha ge något i utbyte.

Genom att satsa på att modernisera stridspetsarna för bomber som används i atomutbåtar, från bombplan och i missiler så visar Obama de konservativa att han är beredd att hålla USA:s kärnvapen i toppskick ända tills det finns en internationell överenskommelse att avskaffa vapnen.

De amerikanska kärnvapenlaboratorierna har de senaste åren förlorat flera tusen anställda. Nu får Los Alamos och övriga labb mer pengar så de kan behålla forskarna. Behöver USA i framtiden utveckla nya kärnvapen så kan de göra det.

Även detta är en snuttefilt för hökarna som oroar sig över att USA ska förlora sitt militära övertag.

Lockbete

Framförallt är de ökade anslagen till kärnvapenproduktion ett lockbete för att få republikaner och konservativa demokrater att godkänna ett antal avtal utan vilka Obamas nollvision blir omöjlig.

* Nytt nedrustningsavtal mellan Ryssland och USA. Avtalet är ännu inte helt färdigförhandlat men går ut på att de båda sidorna ska minska sina aktiva kärnvapen till cirka 1 500 per land. Även om Obama skriver på så måste avtalet godkännas av den amerikanska kongressen.

* Provstoppsavtalet. USA är ett av de länder som hittills vägrat godkänna ett totalt förbud i hela världen mot tester av kärnvapen. I praktiken råder ett stopp men länder som USA vill inte ge upp rätten att kunna testa om de behöver det. Obama vill att USA ska ansluta sig till provstoppsavtalet men möter starkt motstånd från hökarna i kongressen.

* Avtal som förbjuder produktion av klyvbart material. För att få en värld garanterat fri från kärnvapen får det inte produceras något vapenplutonium eller höganrikat uran. Obama vill ha till ett internationellt förbud.

Gör han rätt?

Så gör Obama rätt när han satsar på kärnvapen för att bli av med dem?

Hans Blix ledde 2006 en svensk kommission om hur världen ska bli av med massförstörelsevapen.

– Synd att Obama satsar så mycket pengar på att modernisera kärnvapen, säger han. En välvillig tolkning är att han gör det för att köpa stöd i kongressen. Min kommission hade uppfattningen att ingen bör utveckla kärnvapen med nya kapaciteter.

Som Obama också sa i sitt tal i Prag. Kanske får han inte uppleva en kärnvapenfri värld under sin livstid.