"Flockimmunitet aldrig del i coronastrategi"

helskärm

Det hade inte gjort någon skillnad med en formellt beslutad coronastrategi, hävdar statsminister Stefan Löfven (S).

Regeringen har haft en tydlig inriktning från början och flockimmunitet har aldrig varit en del i det.

– Aldrig, aldrig någonsin, sade statsministern när han frågades ut i riksdagens konstitutionsutskott (KU) om regeringens hantering av pandemin.

Löfven återkom flera gånger till att han anser att det ännu är för tidigt att dra tvärsäkra slutsatser om rätt och fel i Sveriges agerande.

Han underströk att ledmotiven i den strategiska inriktningen som följts hela tiden har varit att begränsa smittspridningen. Målen har varit att skydda människors liv och hälsa och klara sjukvården. Det har handlat om att begränsa inverkan på annan viktig samhällsverksamhet, lindra konsekvenser för medborgare och företag samt att dämpa oro.

– Regeringen har valt en inriktning för hur regeringen ska arbeta, en sådan behöver inte komma till uttryck genom regeringsbeslut, säger Löfven.

Det har handlat om diskutera vilka åtgärder som är bäst vid ett givet tillfälle och vidta dem. Vetenskap och beprövad erfarenhet har varit rättesnören, enligt statsministern.

M: Undvek centrala frågor

Moderaternas gruppledare Tobias Billström (M) anser att Löfven undvek de mest centrala frågorna.

– Till exempel hur Sverige har kunnat arbeta utan att ha en tydligt beslutad strategi och hur man har kunnat styra myndigheterna utan att ha en tydlig plan, säger Billström.

Avsaknaden av en formellt beslutad strategi, anser han, gör det mycket svårare för inte minst riksdagen att följa upp och se om regeringens arbete hållit måttet.

Löfven växlade i KU mellan att prata om att begränsa smittspridningen och att pressa ner smittan så mycket det bara går.

TT: Är det samma sak?

– Ja, det är klart att det. Vi säger inte att vi ska begränsa smittspridningen till hälften eller nästan så mycket som möjligt, det ligger i sakens natur att ska man begränsa smittspridningen ska man göra det så mycket som möjligt, sade Löfven till TT efter den långa utfrågningen.

"Tjänstefel att inte lyssna"

Löfven fick frågor om Folkhälsomyndighetens roll, bland annat om myndigheten fick en allt för framträdande roll när det kommer till hanteringen av pandemin.

– Det är klart att Folkhälsomyndigheten är en expertmyndighet med en mängd framstående experter och för mig är det självklart att vi lyssnar på dem. Om man vänder på det vore det direkt tjänstefel att inte lyssna på vad de har att säga.

Han understryker att han har ledningsansvar som chef för Regeringskansliet och chef för regeringen. Men detta innebär inte ett operativt ansvar, endast ett styrande och ledande ansvar.

Den tillfälliga pandemilagen

Löfven grillades om varför beredningen av den tillfälliga pandemilagen inte kom i gång direkt när regeringens bemyndigande för extra restriktioner gick ut den sista juni. Det dröjde minst till augusti, trots att regeringen hade dömt ut bemyndigandet som mer eller mindre oanvändbart.

– En anledning var att vi hade en helt annan smittspridning då, under sommaren, sade Löfven.

När smittspridningen tog fart under hösten gjorde även beredningen det.

– I den tiden var det en dramatisk utveckling, vi måste ha den (lagen) så fort som möjligt på plats.

Statsministern fick flera frågor om vad hans roll varit i arbetet under pandemin. Han sade att han deltagit i minst ett femtiotal möten med statssekreterarna i krisledningsenheten och att han frågat hur målen klaras, om mer åtgärder behövs och om det finns resurser för att klara arbetet.

Den strategiska inriktningen diskuterades flera gånger på regeringens allmänna beredning. Och det var också så den text om strategin som lades upp på regeringens hemsida den 7 april hade växt fram.