Ex-chefen i EU: Inget stöd från ytterhögern

helskärm

Strunta i ytterhögern! Rådet kommer från EU-kommissionens förre ordförande när efterträdaren ska samla stöd efter EU-valet.

Irlands röster återstår fortfarande att fördela.

Luxemburgaren Jean-Claude Juncker var EU-bas 2014–19 och är övertygad om att mittenrösterna räcker för att få tyska efterträdaren Ursula von der Leyen omvald i fem år till.

– Majoriteten borde inte utökas med partier från extremhögern, fastslår han i en intervju med italienska tidningen La Stampa, enligt nyhetssajten Politico Europe.

De tre mittengrupperna i EU-parlamentet – konservativa EPP, socialdemokratiska S&D och liberala RE – tycks få ett stöd på runt 400 ledamöter i det nyvalda EU-parlamentet. Minst 361 av dem behöver säga ja för att von der Leyen ska få fortsätta på sin post, men eftersom långt ifrån alla partier i mitten stöttar tyskan är ingenting ännu givet.

Får inte vara med?

EU-ländernas stats- och regeringschefer ska samlas i Bryssel på måndag för en första diskussion om vilka de tycker ska sitta på de olika topposterna i EU under de kommande fem åren.

Om von der Leyen får vara med på det mötet har dock varit osäkert, efter uppgifter om att rådsordförande Charles Michel – vars samarbete med von der Leyen knakat allt mer – vill hålla tyskan utanför, med hänvisning till att hon är en officiell kandidat. EU-kommissionen räknar dock benhårt med att få sitta med på mötet.

– Det är en informell middag för medlemmarna i Europeiska rådet som ordföranden ingår i så vi förväntar oss att hon deltar, säger kommissionstaleskvinnan Arianna Podesta på en pressbriefing i Bryssel.

Resultatet blir att von der Leyen får vara med i första delen av middagen, men sedan får lämna när det ska diskuteras namn, uppges efter ett möte bland EU-ländernas ambassadörer på tisdagen.

Irland dröjer

Enligt EU-parlamentets preliminära resultat står de tre mittengrupperna fortsatt på 400 mandat. Enstaka ändringar kan dock fortfarande ske eftersom Irland än så länge bara räknat fram vinnare till ett av landets 14 mandat.

Irland röstar med ett komplicerat system där väljarna rangordnar sina kandidater, vilket leder till en lång rad omräkningar i de tre valkretsarna.