Ökande sopberg ökar koldioxidutsläpp

Uppdaterad 2011-03-08 | Publicerad 2007-04-25

En barnfamilj kastar i snitt mat för 8000 kr per år

I Sverige kastas i snitt en tiondel av maten bort, vilket motsvarar tusenlappar i plånboken för konsumenten varje år.

Men det är inte bara en ekonomisk fråga utan också en viktig miljöfråga.

Alltför stora inköp och kräsna barn är några av skälen till varför mycket mat slängs i västvärlden.

En tiondel av maten kastas bort.

Enligt en rapport från Naturvårdsverket slänger de svenska hushållen i snitt en tiondel av maten de köper.

Rapporten visar att det motsvarar cirka en miljon ton matsopor, vilket i sin tur innebär utsläpp av en halv miljon ton av växthusgasen kol­dioxid, skriver Svenska Dagbladet.

Om man ser till en genomsnittlig barnfamilj motsvarar det mat för 8 000 kronor per år, vilket innebär att det finns stora pengar att spara för den som vill leva miljövänligt.

Mörkertal

Men slöseriet kan vara större än så. Amerikanska forskare vid universitetet i Arizona, har konstaterat att 40 till 50 procent av alla livsmedel som var klara att skördas i USA, aldrig äts upp.

Istället försvann stora delar av livsmedlen innan de nått fram till konsumenten. Sedan slängde konsumenten i sin tur 14 procent av maten som köptes.

43 miljarder dollar per år uppskattas kostnaden för all bortkastad mat i USA uppgå till.

–Det är jätteintressanta siffror, men jag är inte särskilt förvånad. Jag tror att det kan se ut nästan likadant i Sverige även om jag gissar att andelen svinn kanske inte är riktigt så stor som i USA, säger Catarina Östlund vid Natur­vårdsverket till SvD.

Grönsaker och ris

En brittisk undersökning visar att det finns flera olika skäl till att vi slänger så mycket mat.

Vi köper för mycket mat, lägger upp för stora portioner på tallriken och ibland är barnen kräsna och vägrar äta upp maten.

Det som oftast hamnar i soporna är grönsaker, potatis, ris och pasta. Tillagad mat slängs mer ofta än råvaror.

– Bortkastad mat är inget obetydligt problem ur miljösynpunkt och bör absolut tas på allvar, säger Rebecka Engström på Energimyndigheten.

Följ ämnen i artikeln