”Här lär vi oss av experter”

Anette Holmqvist

SFF är en genväg till en karriär i Sverige

Botkyrka/Tumba. Monika Piskadlo, 36, driver en städfirma med sex anställda i Stockholm.

Och lär sig samtidigt svenska i en grupp där elevernas mål är att starta eget.

– Alla är aktiva och vill mycket här, säger hon.

Det höga vita huset på Gröndalsvägen i Tumba är en värld i miniatyr. På våning efter våning är klassrummen fyllda av elever med rötterna i något annat land. SFI i Botkyrka kommun tar emot mellan 100 och 120 nya elever – varje månad.

Rektorn Per Andersson är stolt över sin skola.

– Ska vi överleva som kommun måste vi ta vara på människor som kommer hit och de kunskaper de har med sig. Det vi på skolan kan göra är att bistå dem i arbetet med att skapa sig en framtid, säger han.

I Botkyrka har man gått ett steg längre än på många andra svenskutbildningar.

Här kan elever som vill starta eget söka till SFF, Svenska för företagare, och lära sig språket samtidigt som de får lektioner i allt ifrån marknadsföring till skatteregler och momsredovisning. Och högutbildade, studievana akademiker kan läsa svenska i högt tempo med andra i samma situation.

Ofta långa dagar

Företagarklassen diskuterar skillnaderna mellan orden integration och assimilation. En av dem som deltar är före detta säljaren Monika Piskadlo, som kom till Sverige från Polen 2007.

Hon har bråttom. När lektionen avslutas ska hon vidare till den städfirma hon startat. Dagarna blir ofta långa.

– Jag är sällan hemma före klockan åtta på kvällen, säger hon.

Eleverna i företagsklassen har sökt till utbildningen och sedan valts ut efter intervjuer. Innan examen ska många ha startat eget eller tagit fram en affärsplan för en kommande verksamhet.

Med egna företag hoppas eleverna på jobb, inkomst och ett bra liv i Sverige.

– De flesta av våra elever är drivna och hade nog fått jobb ändå, men det här snabbar på processen, säger läraren Anna-Lena Eriksson.

”Skaffat nya kunder”

Liksom Monika Piskadlo har de flesta redan läst på SFI, Svenska för invandrare. På SFF får de lära sig ord som har med företagande att göra, men de får också kontakter in i det svenska näringslivet. Föreläsare gästar skolan och myndigheter som Skatteverket och Almi har en stående inbjudan i klassen.

– Vi har gjort reklam och jobbat med marknadsföring, genom det har jag skaffat nya kunder till mitt företag, säger Piskadlo.

Hennes klasskamrat Loudridge T. Holmgren, 39, flyttade till Sverige för drygt ett år sedan. Hon är från Haiti och träffade sin svenska man när de båda arbetade åt FN. Också "Loullo" som hon kallas planerar att starta eget.

– Jag vill jobba med barn med särskilda behov, autism till exempel. Jag har examen inom psykologi och organisationsfrågor från Haiti och USA, säger hon.

Också Holmgren tycker att SFF är en genväg till en snabb karriär:

– Det är inte lätt för invandrare att skaffa jobb i Sverige. Här lär vi oss av experter, de vet vad de pratar om och vad vi måste kunna. Det är viktigt att förstå den svenska kulturen och hur arbetsmarknaden är uppbyggd.

Utbildningen har goda resultat. Sju av tio får jobb eller startar eget företag. Övriga pluggar. Bara tre procent av eleverna är arbetslösa efter studierna, visar Botkyrka kommuns egen utredning.

”Många ger upp”

På en annan av SFI-husets våningar håller läraren Jenny Jagare lektion med sina akademikerelever. Här finns högutbildade från hela världen; ingenjörer, lärare, jurister och veterinärer är några exempel.

Många av dem jobbar redan. Men inte som det de är utbildade.

Flera jobbar i restaurangbranschen, några städar.

Atta Rabbi från Bangladesh har läst stadsplanering på Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm på engelska. Nu kämpar han med svenskan för att ha en chans på ett annat arbete än tidningsutdelningen han jobbar med.

– Det är gratis att studera i Sverige om man är från ett annat land. Men sedan får man inte jobb här. Många med bra utbildning ger upp, säger han.

Ebere Okogwu från Nigeria nickar instämmande. Han har en mastersexamen som ingenjör och har sett många av sina kompisar lämna Sverige till förmån för länder som Kanada och Storbritannien.

– Sverige är känt över hela världen som ett land som är bra på teknik, men snart kanske det inte finns någon som kan göra jobbet. Företagen måste bli bättre på öppna dörrar för människor även om de inte pratar perfekt svenska, säger Okogwu.

Snabbar upp arbetet

Att akademikerna utbildas för sig är ett projekt som SFI i Botkyrka dragit i gång på egen hand. Ännu är ingen utvärdering av arbetet gjord.

– Mycket handlar om att få vägledning in i det svenska samhället, säger läraren Jenny Jagare.

Bland annat arbetar Botkyrka för att snabba upp arbetet som sker innan akademikerna kan söka jobb i den bransch de är utbildade.

Direkt när eleverna har skrivits in på SFI skickas deras examensbevis från hemlandet till Högskoleverket för bedömning och omsättning till svensk motsvarighet. Det är en process som normalt tar mellan fyra månader och ett halvt år. Nu görs det samtidigt som eleverna lär sig svenska, i stället för först efter SFI-examen.

– Tiden är oerhört viktig. Sverige tappar akademikernas kompetens om de hinner fastna i andra branscher med enklare jobb, säger rektorn Per Andersson.

I Botkyrka har man bestämt sig för att försöka vända den trenden.

Personerna bakom projektet slår fast att det är mycket jobb – men värt det.

– Att vi gör åtgärder i en tidig fas är mycket värdefullt för individen. Så absolut, jobbet känns mycket meningsfullt, säger Serdar Korkmaz, studie- och yrkesvägledare.

Så säger eleverna

Akademiker-elever

fr v inne i möteslokalen:

Ebere Okoguru, ingenjör från Nigeria: Företag måste öppna dörren för människor från andra länder, även om de inte kan perfekt svenska. Praktik skulle vara jättebra för mig.

Atta Rabbi, ingenjör från Bangladesh: Reglerna för arbetstillstånd i Sverige gör det svårare att byta jobb.

Khansaa Ali, engelska lärare från Irak: Språket är viktigt, jag vill lära mig det så bra att jag kan studera här i Sverige. Min man är ingenjör men jobbar som taxichaufför. Jag vill inte riskera att fasta i ett annat jobb.

Razwan Javed, Ingenjör, datatekniker från Pakistan: Om jag lär mig riktigt bra svenska tror jag att jag kan få jobb, många företag behöver välutbildade ingenjörer och datatekniker.

Karolina Baj, akademisk examen från lantbruksuniversitet från Polen: Jag städar 60 procent och läser svenska på heltid, ibland är jag jättetrött. Men mitt mål är att få ett bättre jobb, gärna som  veterinärassistent.

Karime Gomez, ingenjör från Mexiko: Jag studerar svenska och är hemmafru just nu. Jag flyttade till Sverige med min make som jobbar på Alfa Laval.

Företagar-elever

Monika Piskadlo, Polen: Jag jobbade som säljare i Polen, men här har jag startat en städfirma. Den här kursen är mycket bättre än vanliga SFI. Här är alla väldigt aktiva och vi får kontakter direkt i skolan med till exempel Skatteverket och Almi.

Loudridge T. Holmgren, Haiti: Det är inte lätt för invandrare att integreras i Sverige. Det är svårt att hitta jobb. På SFF lär vi oss av experter som vet vad de pratar om, det är jättebra.

Hinder som gör det svårt för invandrare att få jobb

Botkyrka kommun har i projektet Realise tittat på vilka faktorer som gör det svårt för högutbildade invandrare att ta sig in på arbetsmarknaden. Här är några saker man kom fram till, som försvårade:

1. Bristande nätverk: Som ny i Sverige har man inte kunskap om hur det är att söka jobb, om vilka som man kan bygga nätverk med och har inte tillgång till ett socialt nätverk att utgå ifrån. Man har heller inte kunskap om hur man profilerar sig eller marknadsför sig själv för en arbetsgivare i Sverige.

2. Höga och strikta krav från arbetsgivare vad gäller språk och kompetens. Arbetsgivare har inte kunskap om vad en utländsk examen eller kompetens betyder och har därför svårare att "godkänna" utländska meriter som likvärdiga med svenska.

3. Tidskrävande process för bedömning av utländska betyg. Att få sina betyg och sin kompetens översatta till svenska kräver kunskap om hur man gör. Det är också svårt att komplettera sin utbildning. Dessa personer har därför stort behov av god studie- och yrkesvägledning för att på bästa sätt ta vara på sin kunskap och kompetens.

4. Försörjningsfrågan är ett hinder för att klara SFI-utbildningen. Alla måste i dag försörja sig själva under studierna, antingen via anhöriga eller via eget jobb. Ytterst få har etableringsersättning. Det försvårar möjligheten att koncentrera sig på att studera svenska.

Källa: Botkyrka SFI