Sandra vill skapa drömbröllopet – för cancersjuka vännen

Uppdaterad 2016-09-30 | Publicerad 2016-09-29

Cancersjuka mamman Terese Sanfridsson, 32, har i bästa fall tre år kvar att leva, enligt läkarna.

En av hennes högsta drömmar är att gifta sig – så nu gör vännen Sandra Iluk allt för att få hennes önskan att slå in.

– Tanken är att dagen ska bli ett minne för resten av hennes liv, säger hon.

Efter ett år som präglats av såväl hudcancer som tumör i lungan, inledde Terese Sanfridsson, som bor i Gislaved, 2016 i tron om att hon var helt cancerfri.

Men i våras blev hennes tillstånd sämre och hon fick uppsöka läkare igen. Efter en röntgen kom beskedet: hon hade en stor tumör som satt på högra sidan av bäckenbenet.

– Det kom som en chock.

Efter att Terese vaknat hemma en natt med en olidlig smärta fick hon åka ambulans till sjukhuset. Där fick hon veta att cancern spridit sig till flera delar i kroppen. Denna gång sa läkarna att de tror att hon kommer att dö av cancern.

– Jag tror inte man själv förstår situationen när man får veta. Det väcker så mycket tankar. Ska jag planera för att jag ska dö? säger hon och fortsätter:

– Man känner en sådan tomhet, rädsla och panik. Cancern är ett smärtsamt sätt att långsamt dö på. För varje dag som går så bryts man ned mer och mer.

”Det är min stora kärlek”

Tumörerna i Tereses kropp är så pass många att de inte går att operera. Istället får hon cellgifter för att bromsa sjukdomsförloppet.

– De skulle kunna byta ut bäckenbenet men den läkningsprocessen skulle bara stjäla livet från mig sa en läkare.

Enligt läkarna har hon i sämsta fall bara sex månader till ett år kvar att leva. I bästa fall två till tre år. Men Terese är positiv.

– Nu har jag lite livsgnista, jag tror att jag kan vinna över cancern. De behandlingarna jag får nu fanns inte för några år sedan. Så jag går och hoppas på att det kommer något som kan bota mig.

Läkarna har dock sagt att hon ska göra saker hon drömt om medan hon kan och har ork. Och Terese har två stora önskningar: hon vill döpa sin tvååriga dotter Karma och gifta sig med sin man Peter.

– Vi har inte hunnit döpa vår dotter, jag vill vara med när det händer. Sen vill jag känna att vi har varit en riktig familj, det är min stora kärlek som jag är tillsammans med.

”Hoppas man skjuter sorgen åt sidan”

Terese som tänkt att de av ekonomiska skäl skulle ha ett litet bröllop blev glatt överraskad när hon såg att vännerna Sandra Iluk och Caroline Tedefält skapat en insamling för att kunna arrangera hennes drömbröllop.

– Jag ville göra något för henne, det är hennes högsta önskan, efter att bli frisk. Nu vill jag försöka få den att slå in, säger Sandra.

Insamlingen har pågått i cirka två veckor. Redan har folk erbjudit sig att fixa håruppsättning och smink men ännu fattas pengar till bland annat ringar och mat.

Förhoppningen är att allt ska vara insamlat och klart till den 12 november då bröllopet ska hållas och dottern döpas.

– Tanken är att dagen ska bli ett minne för resten av hennes liv. Alla som kommer ska se det fina i det hela och inte själva sjukdomen. Jag hoppas att man skjuter sorgen åt sidan, säger Sandra.

”Glad så länge jag inte svimmar i kyrkan”

Terese känner sig överväldigad över vännernas stöd och engagemang. Det enda hon hoppas nu är att hon kommer ta sig igenom bröllopsdagen.

– Självklart tycker jag det är kul att bröllopet blir större än det var tänkt från början. Men jag är glad så länge jag lever fram till den dagen, klarar av den och att jag inte svimmar i kyrkan. Det är viktigast för mig.

Följ ämnen i artikeln