USA-vapen till Ukraina ökar risken för stormaktskonfrontation
Med små men ändå tydliga steg trappas kriget i Ukraina upp.
I dess spår ökar risken för en mer direkt stormaktskonfrontation mellan USA och Ryssland.
Gör USA allvar av sina senaste planer att förse Ukraina med dödliga vapen passeras en gräns.
President Obama har i det längsta stått emot kraven från kören av kritiker på hemmaplan att förse Ukraina med tunga vapen som gör att de kan slå tillbaka de ryssvänliga rebellernas offensiv i östra Ukraina.
Men med rebellernas framryckningar de senaste veckorna och den kraftiga ökningen av civila offer verkar USA:s president vackla.
Natos befälhavare general Philip Breedlove vill nu att USA ska förse Ukraina med bland annat pansarbrytande robotar, uppger New York Times. Läckan är väl tajmad med utrikesminister John Kerrys besök i Kiev senare i veckan.
Tidningen avslöjar också en färsk rapport där ett antal ledande försvarspersonligheter anser att enda sättet att få Ryssland att upphöra med sin aggression i Ukraina är att ge regeringsarmén möjligheter att tillfoga de ryssvänliga rebellerna kännbara militära nederlag. De föreslår att USA satsar 25 miljarder kronor i vapenhjälp till Kiev.
"Främlingslegion"
Fram till nu har Obama medvetet avstått från att ge Ukraina några dödliga vapen just för att undvika att det ska ses som USA befinner sig i en direkt väpnad konfrontation med Ryssland. Får Ukraina avancerad radar och pansargranater kan man slå ut de stridsvagnar som Ryssland försett rebellerna med.
Amerikanska vapen står då mot ryska. Steget därifrån att skicka trupper för att strida på Ukrainas sida är givetvis stort men det blir kortare än hittills.
Nyligen sa Putin till studenter i St Petersburg att Ukrainas armé inte är en armé. "De är en främlingslegion. I det här fallet en främlingslegion från Nato". Ett uttalande som knappast minskar spänningen med väst.
Obama står inför ett dilemma.
De sanktioner som USA och Europa hittills infört mot Ryssland har inte fått president Putin att överge sina försök att destabilisera Ukraina med stöd till rebellerna. Inte heller det kraftigt sjunkande oljepriset har haft någon återhållande effekt.
Obrukbar
Tvärtom har de rebellerna de senaste veckorna gått på offensiven. Man har tagit flygplatsen i Donetsk från regeringssidan. En symboliskt viktig seger även om flygplatsen är sönderskjuten och helt obrukbar.
Rebellsidan försöker också ta staden Debaltseve, en viktig järnvägsknut.
De har skickat granater mot marknader och busshållplatser och dödat ett stort antal civila. Det är en krigföring som påminner allt mer om den som serberna ägnade sig åt i Bosnien på 90-talet. Ett lågintensivt krig ämnat att sätta skräck i civilbefolkningen och göra deras dagliga liv till ett helvete.
Ledaren för rebellerna har deklarerat att fredsavtalet från Minsk inte längre gäller. Rebellernas mål verkar vara att utöka sin enklav för att den i framtiden ska kunna stå på egna ben ekonomiskt.
Hittills har 5 100 dödats i konflikten och runt 900 000 flytt sina hem.
Putins mål är som tidigare att förhindra att Ukraina går med i EU och Nato. Hur långt han är beredd att gå är det ingen som vet.
"Frivilliga"
Han fortsätter hävda att inga ryska trupper strider i östra Ukraina trots att det är uppenbart att flera tusen "frivilliga" ryska soldater slåss på rebellernas sida. Dessutom förser Ryssland dem med tunga, moderna vapen.
Nu verkar USA vara berett att agera på egen hand för att stoppa rebellernas framfart. Vissa EU-länder som Polen och de baltiska staterna vill förse Ukraina med vapen medan andra EU-länder är direkt emot. Så sent som förra veckan lyckades EU bara enas om att förlänga de redan existerande sanktionerna med sex månader.
Brittiska tidningen The Guardian skriver att "ibland är vapen det enda som kan stoppa vapen".
En korrekt analys som bör följas av tillägget att vapensändningar till Ukraina riskerar att trappa upp konflikten ytterligare. Inget talar för att Putin försvinner med svansen mellan benen bara för att Ukraina får kapacitet att förstöra ryska stridsvagnar.