Började skriva när nära vännen dog: ”Kärleksskildring”
Publicerad 2024-03-11
Det började med att en nära vän dog.
Då satte sig Astrid Billengren vid datorn.
– Jag delar grundupplevelsen med bokens huvudkaraktär Matilda. Förlusten gav mig ett akut behov att skriva om henne, säger hon.
Astrid Billengrens debutbok ”En av oss kommer dö ung” handlar om suicid, självmord.
Berättelsen följer Matilda, som just förlorat sin bästa vän Ellen, genom det svåra sorgearbetet. I Stockholmsförorten, i hemstaden Malmö – med Möllan, Ribban och Gamla Väster – och i sommarlovens Vitemölla på Österlen.
Men boken är ingen biografi, betonar Astrid Billengren, som till vardags är nyhetschef på Aftonbladet.
– Jag var väldigt säker på att jag ville skriva fiktivt från första start. Jag ville ha fiktionens fullständiga svängrum, att hitta på. Jag upplevde att sorgen efter ett självmord var en specifik typ av sorg – och att den verkligheten inte var nog för mig.
Hon säger att frågorna hopar sig efter att någon tagit sitt liv.
– Jag ville ha svar, jag ville ha en fiktiv värld där jag kunde laborera med olika lösningar och analyser av varför det gick fel. Jag delar grundupplevelsen med romanens Matilda. Men det är i stort sett ingenting i intrigen som är självupplevt, utan jag har verkligen gått loss.
– Matildas sorgupplevelse är rätt olik min. Hon har en mer utåtagerande sorg än vad jag själv hade efter min kompis. Jag satt och skrev en bok, men hon flippar ut i högre grad.
Bokens Matilda ställer många frågor, hon blir också arg på Ellen. Arg för att hon blev lämnad kvar, arg för att hon kanske inte kände Ellen så bra som hon trodde, arg för att Ellen inte anförtrott sig åt Matilda.
– Matilda går igenom en mycket snabbare sorgeprocess än vad som är rimligt. Hennes process, som skildras under ett år, är ju lite ”larger than life”. Jag var fortfarande i någon sorts chockfas efter ett år.
Hur viktigt var det att skriva boken för dig?
– Det var helt nödvändigt att skriva den. Den här upplevelsen ockuperade mina tankar jättemycket. Den är en kärleksskildring – både till den vän jag förlorade, men också alla vänner som jag har haft, som jag har förlorat av andra skäl. Jag har också insett under skrivandets gång hur tacksam man ska vara om man har goda vänskapsrelationer.
Bokens Matilda bär med sig Ellen och ser till att hålla henne levande. Bär du med dig din vän?
– Absolut, jag tänker på henne varje dag. Sedan har det varit lite speciellt för mig att jag har haft den här fantasivärlden som min sorgebearbetning hela tiden. Jag börjar nästan blanda ihop vilka som är riktiga minnen med det som jag hittade på.
Astrid Billengren tycker att det är bra att fler pratar om suicid, men att det fortfarande pratas alldeles för lite.
– Jag tycker att man ska prata om det mer. Till exempel har vi inte rapporterat så mycket om det i media, det har varit en oskriven regel som nu luckras upp allt mer.
– Men anledningen till att jag började skriva boken var för att jag ville vara i den världen där jag ibland kunde få en levande vän. Där man får vara i en relation som lever och som finns.
