Han ska sätta gränsen – mot norrmännen

Publicerad 2023-09-16

NÖSSEMARK. Sverige har vuxit några hundra kvadratmeter – men inga krigshandlingar har begåtts.

Istället handlar det om en 250 år gammal tradition där den svensk-norska gränsen kontrolleras.

– Sverige blir faktiskt lite större, säger Dan Norin, sekreterare vid den svenska gränskommissionen.

Vid norra ändan av sjön Stora Ulvattnet i Eds kommun finns

riksröseGränsmarkeringar i form av stenrösen, som står längs gränsen mellan Norge och Sverige. Ett antal rösen finns även mellan Finland och Norge, sedan tiden Finland var svenskt. fem och sex. Sedan 1752 markerar de en liten del av den 1 630 kilometer långa gränsen mellan Sverige och Norge. Vi vadar genom höga ormbunkar, vildvuxet gräs och nedfallna träd fram till gränsgatanEn fem meter bred "gata", till hälften i Norge och till hälften i Sverige. som visar var Sverige slutar och var Norge börjar.

På den svenska sidan ligger bostadshus och sommarstugor. På den norska sidan tar en stor skog vid, som sträcker sig hela vägen till gränsstaden Halden. Och efter några hundra meters vildmarkspromenad ser vi en noggrant staplad hög av stenar i lätt konisk form. Längst upp tronar en hjärtsten med kungliga initialer på var sida.

Åt Sverige till: Adolf Fredrik, svensk kung år 1752. Åt Norge till: Fredrik den femte, dansk kung år 1752.

– Allting började med Strömstadstraktaten som signerades år 1751. Då var Norge danskt, och man bestämde att nu när vi inte krigar mellan de här länderna längre så behöver vi slå fast var gränsen går, berättar Dan Norin, geodetisk expert vid Lantmäteriet och sekreterare vid den svenska gränskommissionen.

Är vi i Sverige eller Norge nu?

– Vi är en liten bit in i Norge. En knapp meter.

  Dan Norin på Lantmäteriet är geodetisk expert och sekreterare i den svenska gränskommissionen.

Där har Sverige blivit större

Dan Norin har kört bil från Lantmäteriets kontor i Gävle till gränsen mellan Sverige och Norge i norra Dalsland. Här ska han restaurera riksröse fem och sex. Gränsen ska ses över vart 25:e år. Mellan 2020–2024 är det dags – och i den översynen ingår restaurering och mätning av samtliga riksrösen.

1752 var de knappt 300 till antalet. Idag: 642. De finns från norra Bohuslän till Treriksröset. Tillsammans med skyltar, sjöar och bäckar markerar de gränsen mellan grannländerna.

– Det finns faktiskt folk som samlar på att besöka riksrösen. Man måste röra vid hjärtstenen för att kunna säga att man varit vid dem, säger Dan Norin.

Samtliga gränsmärken restaureras och mäts in under översynen.

Han pekar mot den lätt rundade stenen med de kungliga monogrammen. Just den här har stått intakt i gränsgatan sedan 1752. Andra har fått bytas ut.

– Det är vissa som har gått sönder och som gått av. Vi har nog satt upp ett tjugotal nya hjärtstenar. Och så byggde vi ett nytt riksröse vid ett ställe i Värmland där det var en otydlig övergång från en sjö till en bäck.

Kan man säga att det är du som ska sätta gränsen mot norrmännen?

– Haha, ja just i den här delen har jag faktiskt suttit med min kollega på norska Kartverket och bestämt lite mer handfast, var gränsen ska gå.

Det blir en slags fotnedsättning?

– Ja, där var det faktiskt en fotnedsättning. Vi byggde ju ett nytt riksröse för att förtydliga gränsen och det är inte så vanligt numera, säger Dan Norin.

Riksröse sex rengörs och får ny färg.

”Vi lever i en osäker värld”

Arbetet med gränsöversynen sker i tätt samarbete med Norge. Den norska gränskommissionen har huvudansvar för den södra delen av gränsen, medan den svenska framförallt ägnar sig åt den norra delen.

Gränskommissionen, som är utsedd av regeringen för att leda den svenska delen av arbetet, är belägen hos Lantmäteriet i Gävle.

– Man kan ju tänka sig att det inte är så viktigt var gränsen går när man går över en fredlig gräns som den här. Men vi lever ju i en osäker värld just nu. Och under pandemin var gränsen väldigt viktig, och olika myndigheter måste ju veta var den går, säger Dan Norin.

Riksröse sex restaurerades av norrmännen för omkring 15 år sedan. Men en hel del mossa har vuxit på stenarna sedan dess. Dan Norin sätter sin stålborste i arbete.

– Det här röset är i fint skick, vi behöver inte stapla på några stenar utan det är bara att skrapa och måla. Det var verkligen duktiga stenläggare på den tiden. Vi har försökt anamma samma teknik som dem när vi gör nya rösen, säger han.

Det arbete som nu görs längs gränsen är några år försenat. Den senaste översynen gjordes mellan 1984–1987. Fältarbetet har framför allt gjorts under 2021 och 2022. Det har också omfattat stakning av gränsen med GPS – vilket gör att återgivningen av gränsen i digitala kartor kommer vara mer exakt än någonsin tidigare efter översynen.

– Vi har sett att det funnits en felaktig visning av gränsen med någon meter här och där sedan tidigare. Men det är linjen mellan rösen som räknas, så gränsen går likadant även om den kanske flyttas en aning i digitala kartor, säger Dan Norin.

Gränskommissionen, som leder den svenska delen av arbetet, är belägen hos Lantmäteriet i Gävle.

Men vissa förändringar har faktiskt skett. Grötesbobäcken i Dalsland har tagit ett nytt flöde. Gränsen följer bäcken. Det har gjort att Sveriges landsyta vuxit en aning.

– En udde i en bäckkrök där på ungefär 30 meter har blivit avsnörpt, och kommer att gå över från Norge till Sverige. Så Sverige blir faktiskt lite större, ungefär 500 kvadratmeter, säger Dan Norin.

Grannen: ”Tar en snaps vid röset”

Dan Norin skrapar mossa ur det kungliga monogrammet på hjärtstenen som markerar att vi befinner oss på den svenska sidan av gränsen.

– Och så har jag svart färg med mig, och ska fylla i de här vackra monogrammen på stenarna. Så börjar jag så här...

Han fyller i de kungliga initialerna från 1752.

– Så försöker jag följa den här utknackningen som en svensk stenhuggare gjorde 1752. Då känner man faktiskt historiens vingslag. Det blir lite gåshud, säger Dan Norin.

Tio meter från riksröset får Benny Johansson syn på den målande lantmätaren. Han och hustrun Ann Catrin har den svensk-norska gränsen som närmaste granne.

– Vi läste för några år sedan att det skulle bli en översyn så vi undrade när någon skulle komma hit. Så det är kul att se, säger Benny.

Benny och hustrun Ann Catrin bor granne med riksröset.

Paret Johanssons hus ligger i småorten Nössemark, en del av Eds kommun. När de har gäster hemma visar Benny gärna upp riksröset.

– Det är en historisk händelse, att de varit här och satt upp röset. Det står ju 1752 där. Så vi brukar ta med gästerna till röset, ta en snaps och prata lite grann om det.

Benny och Ann Catrin har tidigare varit bosatta i Norge. Paret har dessutom barn som bor i det västra grannlandet. Här i gränstrakterna är relationen mellan svenskar och norrmän mycket broderlig, berättar Benny.

– Det är verkligen fredlig stämning och bra sammanhållning. Många norrmän har sommarstugor här, och många svenskar gränspendlar till jobbet, säger han.

Genom åren har missförstånd kring gränsdragningen skapat problem för enstaka fastighetsägare. Det finns historier om svenska skjul som hamnat i Norge, och norska husvagnar som hamnat i Sverige.

– Det ska vara öppet i gränsgatan, så i såna fall får man prata med fastighetsägarna. På ett ställe finns det faktiskt ett norskt garage som är byggt i Sverige, men där går gränsen längs en grusväg så garaget stör inte riktigt, säger Dan Norin.

Någon sådan bebyggelse finns inte i gränsgatan utanför Benny Johanssons hus. Och för hans del hade det inte gjort så stor skillnad om gränsen hade ritats om så att huset hade hamnat i Norge.

– Nejdå, det hade inte gjort någonting, vi har ju bott där i många år. Norge och Sverige ser vi som ett och samma, faktiskt, säger Benny Johansson.

”Känner en stolthet”

Det är över 20 grader varmt och Dan Norin pustar ut i solskenet efter att ha fyllt i monogrammen. Mycket arbete återstår. Han öppnar två burkar med gul färg, och ger sig i kast med att måla själva röset.

Sedan 1959 är det bestämt att alla riksrösen ska vara målade i gul färg. Färgen ska inte symbolisera den svenska flaggan, utan är till för att öka synligheten i gränsgatan och på flygfoton.

– Det fanns en diskussion om ifall man skulle måla gult på den svenska sidan och rött på den norska, men man valde att köra på gult på båda, berättar Dan Norin.

Den gula färg som målades på under det norska arbetet för 15 år sedan har börjat flagna.

– Det handlar egentligen bara om att bättra på färgen här.

Gul färg används för att riksrösen ska synas tydligare.

Den stora svensk-norska gränsöversynen närmar sig sin slutfas. Enligt Lantmäteriet är alla riksrösen längs den norra delen av gränsen restaurerade. En del arbete med gränsskyltar återstår, liksom röjning av växtlighet i gränsgatan.

2024 kommer framför allt att ägnas åt dokumentation, innan det är dags för gränsen att få vila i omkring 25 år till. Ett ovanligt fältarbete som utförts av anställda på Lantmäteriet närmar sig sitt slut.

– Många av de som varit ute i fält säger att det här är det roligaste fältarbete de någonsin gjort, säger Dan Norin.

Själv har Dan Norin varit en del av gränskommissionen och både varit ute på fält och jobbat från kontorshåll. Bland annat har han fått åka med helikopter till riksrösen i Norrland.

Ingen plötslig lust att försöka roffa åt Sverige några oljekällor eller någon ny landyta har drabbat honom under arbetet.

– Haha! Nej, det finns inte direkt några oljekällor här i Dalsland heller. Kanske lite kantareller och bär. Men nej, både vi och norrmännen vill göra ett bra jobb och bidra med en tydlig redovisning.

Eftermiddagssolen steker mot Dan Norin, som stryker gul färg längs stenarna på riksröse sex.

– Man har ingen känsla av att man vill ändra arealen. Men man vill gärna vara med och bidra till att vi behåller den här fina redovisningen av gränsen. Det känner man en stolthet över att vara med och göra, avslutar han.

Aftonbladets team. Fotograf Anders Deros, på norska sidan, och reporter Dennis Jörnmark Callstam, på svenska sidan.