Färre ukrainare än väntat väljer Sverige

helskärm

Det ser ut som att färre ukrainska flyktingar än beräknat kommer att ta sig till Sverige i år. Även färre än väntat har behövt hjälp med att hitta boende, enligt Migrationsverket.

48 400 ukrainare har hittills sökt asyl i Sverige sedan EU:s massflyktsdirektiv aktiverades. De stora strömmarna kom de första månaderna efter krigsutbrottet, i dagsläget får Migrationsverket in cirka 400 ansökningar i veckan.

– Enligt den bedömning som vi gjorde i somras skulle det totalt komma 55 000 ukrainska flyktingar i år. Håller trenden med 400 ansökningar i veckan i sig landar vi på 52 000, säger Magnus Önnestig, chef för Migrationsverkets nationella operativa avdelning.

I Europa är flyktingströmmen från Ukraina fortfarande intensiv, men i Sverige märks inte den ökningen. Den 23 november kommer Migrationsverket med en ny prognos för kommande år, men Magnus Önnestig gör redan nu bedömningen att andelen av de som flyr från Ukraina och kommer till Sverige blir ungefär lika stor nästa år.

– Det kommer exempelvis många fler ukrainare till Norge än till Sverige. Även länder som Portugal har höga siffror av ukrainare medan man under flyktingkrisen 2015–2016 tog emot ytterst få asylsökande, säger Magnus Önnestig.

TT: Hur kommer det sig att ukrainska flyktingar väljer Norge framför Sverige?

– Det finns säker många anledningar. Flyktingar söker sig till länder där deras landsmän finns. Det går också rykten om hur lätt det är att skaffa bostad och jobb, och kan också ha att göra med regelverk, säger Magnus Önnestig.

Inte helt jämt

Den 1 juli i år började en ny lag gälla i Sverige om att kommunerna ansvarar för att ordna boende för skyddsbehövande från Ukraina. Syftet är att få till en jämnare fördelning över landet. Migrationsverket anvisar flyktingarna utifrån fördelningstal om hur många personer respektive kommun ska ta emot.

Kommuner i vissa län – som Västernorrland, Stockholm, Södermanland, Örebro och Kronoberg – har tagit emot förhållandevis många ukrainska flyktingar. Till de län som tagit emot minst antal flyktingar hör Västra Götaland, Västerbotten och Jönköping.

– Överlag tycker vi att det här har fungerat väl och jag skulle säga att det flesta är väldigt nöjda. Det är inte helt jämt fördelat på det sättet som vi önskar, men det beror på att vi i början tog större hänsyn till önskemål. Jämnheten kommer när alla våra platser är anvisade, säger Magnus Önnestig.

Många har återvänt

Enligt Migrationsverkets kalkyl skulle 23 500 personer behöva hjälp med boende. I dag tror man att siffran blir lägre eftersom fler än beräknat har ordnat boende på egen hand. Dessutom har ett okänt antal återvänt till Ukraina eller åkt vidare till något annat europeiskt land.

– Hur många som åker tillbaka är svårt för oss att mäta. Vissa är ordningsamma och kommer och talar om att de lämnar landet, men det är en ganska liten del. Vi bedömde i somras att 5 000 skulle återvända under året, men tror nu att den siffran är högre. Flyktingstatusen innebär inte att det är förbjudet att resa, säger Magnus Önnestig.

EU-kommissionen beslutade nyligen att massflyktsdirektivet förlängs ytterligare ett år till den 4 mars 2024. Migrationsverket ser just nu över frågan om hur det praktiskt ska gå till att förlänga tillstånden för de ukrainare som bor i Sverige.

– Vi vill använda digitala lösningar så mycket som möjligt för att undvika den trängsel som var i början, men det är sannolikt att man behöver komma till oss på ett eller annat sätt så att vi kan säkerställa att identiteten stämmer och att personen verkligen befinner sig i Sverige, säger Magnus Önnestig.