Utmaningen som kan avgöra Åres framtid – kalla eller varma bäddar
Publicerad 2023-04-07
ÅRE/JÄRPEN. Turistboomen har lett till allt fler ”kalla bäddar”.
Nu har det kommit växtvärk med en kaotisk barnomsorg, detaljplansstopp och ett reningsverk som knappt klarar av lovveckorna.
Kommunen vill därför se fler ”varma bäddar” och det kan förändra utvecklingen av Åre radikalt.
– Vi arbetar med planen just nu så jag kan inte föregå den eller spekulera, säger Martine Eng (S), kommunstyrelsens ordförande
Hur man än vrider och vänder på det så är skidanläggningsgiganten Skistar till stor del motorn bakom den tillväxtresa som Åre gått igenom de senaste åren.
– Vi är en otroligt stor del av Åre. Vi sitter på skidåkningen som är kärnverksamheten man kommer hit för, säger Niclas Sjögren Berg, operationell direktör på Skistar Åre.
Med det sagt så är det talande att det är just vid Sveriges nationalarena som Skistar har sin bas. Utanför det stora fönstret tronar utsikten upp sig över skidsystemet, som kan liknas vid en pulsåder för byns ekonomi.
– Som jag ser det så började den riktiga utvecklingen av Åre runt 2003 när vi hade alpina VM framför oss 2007. Då kom den första riktigt stora injektionen som ledde till otroligt många bygglovsärenden och annan utveckling i byn.
Enligt Niclas Sjögren Berg var den allmänna tron att den höga takt som då inleddes skulle bromsa av naturligt de kommande åren.
– Man var van vid ett läge där högkonjunktur följdes av lågkonjunktur och frågan var när luften skulle gå ur Åre.
Men det blev helt tvärt om.
– När vi valde att kandidera för VM 2017 som vi visste att vi inte skulle få, men egentligen siktade mot mästerskapen 2019 sattes en takt igång som har inneburit att nedgången aldrig slog till. Det har varit nästan 20 år av obruten utveckling, säger Nicklas Sjögren Berg och vänder blicken mot sittliften som utanför fönstret träget slussar människor upp mot Olympiaplatån.
Till skillnad mot andra platser där Skistar verkar är de inte ensamma i Åre. Här har bolaget i stor utsträckning haft sällskap av andra aktörer som vädrat möjligheter i utvecklingens spår.
Något Niclas Sjögren Berg medger har medfört utmaningar för Skistar. Både historiskt, men framförallt framåt.
– Det största är att vi inte har hängt med i utvecklingen av skidområdet gällande till exempel liftkapacitet under vissa veckor. Mycket av den exploatering som skett av Åre utanför vår försorg har varit det som vi kallar ”kalla bäddar”, vilket är bostadsrätter och annat som växer upp. Att en stor andel av dem är belagda under årets fem största veckor är bra, men det räcker inte för att snurra runt en skidanläggning.
Det Niclas Sjögren Berg beskriver är den ekvation som innebär att Åre som ekosystem chockas under årets toppveckor. Under de veckorna är skidjättens anläggningar för små. Årets övriga veckor när många bäddar står kalla finns inget behov av att utveckla skidsystemet.
– Vi behöver ett jämnare flöde av människor över hela året för att kunna tjäna pengar så att vi kan investera i nya liftar, backar och snösystem. När det blir att så många har exploaterat så har skidsystemet till viss del inte hängt med.
Även om det här till viss del är ett företagsekonomiskt problem som börsnoterade Skistar med en omsättning på 2,4 miljarder står inför, så har utvecklingen en djupare påverkan i Åredalen.
För samtidigt som turistboendet fullkomligt exploderat har andelen människor som valt att bosätta sig permanent i Åre kommun skjutit i höjden.
– Vi har växt så otroligt mycket och gått från 10 000 till över 12 000 invånare sedan början på 2000-talet, säger Martine Eng (S), kommunstyrelsens ordförande när hon slår sig ner vid ett konferensbord i kommunhuset i Järpen.
– Min uppfattning är att man önskat den utvecklingen som varit och verkat för den, men kanske inte riktigt vågat tro att den skulle hålla i sig som den har gjort. Därför har vi som kommun inte hunnit med i samma takt som utvecklingen.
Det har lett till att trycket från en allt snabbare turistmotor och inflyttning satt delar av samhällskontraktet på spel.
I spåren av exploateringen har Åre kommun hamnat i en situation där befintligt reningsverk är överbelastat, infrastruktur benämns som eftersatt och där delar av barnomsorgen kollapsat.
– Jag kan inte stå här i dag med den utmaning som vi har med VA-kapacitet och förskola och säga att vi har haft den beredskapen som vi hade behövt.
Men något kan vara på väg att förändras i den syn på tillväxt och snabb exploatering som gällt i den jämtländska kommunen, och framförallt för Åre by.
Sedan i maj 2022 har kommunen infört ett stopp för nya detaljplaner till och med 2025.
– Vi såg att vi började närma oss gränsen för vad reningsverket klarar av. Samtidigt såg vi att behöver komma ifatt med den strategiska samhällsplaneringen för att få en helhetsbild över framtida exploatering, säger Martine Eng
Martine Eng säger att det nu handlar om att ta kontroll över det utrymme som finns kvar, och därmed lägga fokus på permanentbostäder och byggnation av särskild samhällsvikt.
Det kan innebära att Åre snart står inför en förändrad syn på den ström av nya framväxande fritidshusområden som präglat bybilden de senaste 10 åren.
– Vi arbetar med planen just nu så jag kan inte föregå den eller spekulera. Men generellt kan man säga att om vi tvingas prioritera vad som byggs så kommer det vara permanentbostäder och turistboenden som ger arbetstillfällen, som hotell.
Samtidigt är hon tydlig med att inställningen är att Åre kan fortsätta växa:
– På ett hållbart sätt där vi samtidigt fortsätter skapa förutsättningar, där vi till exempel bygger bättre leder för att inte slita onödigt på naturen. Det är en förutsättning som vi måste se till att följa.
Avståndet mellan Järpen och Åre by är 2,5 mil.
I centralorten har inte flerfamiljshusen utsmyckats med det där specifikt alplika utseendet. Istället är gatubilden lik den som går att finna i hundratals småorter där vardagslunken pågår en vanlig vardag i mars.
I Åre är känslan något helt annat. Där råder istället känslan av att det finns en röd tråd. Husens utseende och de lediga människorna som släntrar genom byn på väg till och från backar är tårtbitar som bidrar till vykortsbilden från vinterparadiset.
Men utmaningarna som byn har att hantera är lika verkliga innanför kommunhusets tegelväggar som vid nationalarenans målområde.
För Niclas Sjögren Berg är de frågor som Åre kommun nu står inför en faktor som han anser kan påverka inte bara Skistars verksamhet, utan hela byn, och dess framtida utveckling.
– Det finns en väldigt stor risk med det. Det är klart att kommunen måste komma i kapp för att det här ska bli bra i förlängningen.
Samtidigt konstaterar han att från Skistars perspektiv är tillväxt enda vägen framåt.
– Om inte en skidort fortsätter att utvecklas i form av att det kommer en ständig tillväxt av boenden och nya attraktioner för gästen så går det ner. Nu ska det sägas att det finns ett antal godkända detaljplaner som ligger framåt och som är inräknade för att byggas. Vi sitter på ett antal sådana projekt som vi inte har realiserat än vilket gör att vi kan hålla takten uppe.
Men ser du att det kan behövas en andhämtning i exploateringstakten för att Åre ska må bra?
– Ett tvärstopp skulle vara direkt skadligt för Åre, men en lagom takt där allt hänger med skulle nog vara bra om vi såg framåt.
Och just där möts tankarna i kommunhuset i Järpen och från skidjättens kontor vid nationalarenans pister.
Åre ska fortsätta växa – men med eftertanke.
Frågan är bara om lavinen som varvat upp de senaste 20 åren kan bromsas upp?
– Det finns stora utmaningar som vi behöver lösa och det ställer stora krav på oss. Men vi vill ju att alla som ser livskvaliteten i att bo och besöka oss här ska få chansen, säger Martine Eng.