Specialister ska hitta okända gärningsmän

I 20 år har Rikskrims grupp gjort profiler på brottslingar

Malmös ouppklarade skottlossningar har nu hamnat hos Rikskriminalpolisen och gärningsmannaprofilgruppen.

Metoden fick genomslag i Sverige under jakten på lasermannen 1991.

Men enligt utredarna är arbetet med profilering bara vanligt polisarbete.

Efter i princip varje brott frågar sig polisen vem gärningsmannen är? Till sin hjälp har svensk polis gruppen som arbetar med gärningsmannaprofiler på Rikskrim.

Gruppen består främst av poliser men också av experter inom andra områden som rättsmedicin och rättspsykiatri.

Profilerarna går igenom utredningar och hittade de troligaste egenskaper som en okänd gärningsman kan tänkas ha. Utredarna kan sen koncentrera arbetet med hjälp av den informationen.

Omfattande analys

Genom att titta på hur ett brott begåtts hoppas gruppen helt enkelt kunna dra slutsatser om personen som begick brottet. Till exempel antas en person som utför ett brott minutiöst noggrant vara noggrann i övrigt.

Drömscenariot är att kunna rikta utredningen mot en särskild person.

Men även om metoden har sina rötter i USA tar gruppen avstånd från amerikanska filmers och tv-seriers orealistiska bild av profilerarnas arbete.

– Analysen är ganska omfattande. Det är inte som på tv där man direkt kan säga att han ser ut så och så eller att han rör sig på ett visst sätt, berättar Varg Gyllander på Rikskriminalpolisen.

I stället försöker gruppen fokusera polisarbetet. En ny uppfattning om vem gärningsmannen är kan få fart på en utredning där andra spår saknas.

– Man försöker ringa in ett beteende som den okände gärningsmannen har.

Unika fall

I Sverige blev metoden känd för den breda allmänheten när utredarna tog fram en användbar profil på lasermannen John Ausonius för snart 20 år sedan.

Enligt profilen var mannen som polisen letade efter bland annat mellan 30 och 35 år, ensamstående och boende i Vasastan i Stockholm, uppgifter som till stor del visade sig stämma.

När polisen nu letar efter personen bakom dåden i Malmö har ärendet många drag som liknar jakten på lasermannen. Gruppen utgår då från valet av offer, sättet brotten begås på, var brotten sker och vid vilka tider.

Det handlar till stor del om vanligt analysarbete som blir lättare ju fler olika brott polisen har att arbeta med. Rikskriminalpolisen är dock försiktiga med att dra paralleller.

– Varje fall är unikt, säger Varg Gyllander.