”Jag bor med två killar”

Uppdaterad 2019-07-17 | Publicerad 2010-07-08

Micael Bindefeld om sin civilstatus, pappas stroke – och gästen som aldrig blir bjuden

Sverigedemokraterna har fått tillträde till allt större delar av det offentliga Sverige, men en av de viktigaste dörrarna är stängd – för alltid. – Med stora delar av min farfars och farmors släkt mördades under förintelsen är jag på min vakt. Jimmie Åkesson blir absolut aldrig bjuden, säger festfixaren Micael Bindefeld.

Hej Micael Bindefeld, fattar jag rätt ska du byta liv den 9 juli?

– Byta liv?

Ja, i ”Sommar i P 1” ska man berätta väldigt personligt och utlämnande – och så är man inte van att höra dig.

– Jag har någon slags medfödd integritet och hade det långt innan jag blev en offentlig person. Men absolut, jag har försökt vara mer personlig och åtminstone med mina mått ganska utlämnande.

Passa på och gör pr då, du är ju proffs: Vad får vi höra?

– Bland annat om mina möten med Dionne Warwick, och ganska utlämnande och personligt om Anna Nicole Smith. Jag berättar också om min pappa och vår relation. Han fick en stroke i våras och blev förlamad.

Känns det svårt för dig att berätta privat om dig själv?

– Ja, det gör det, men det är inte samma sak i ”Sommar i P1” som att sitta i en intervju. Jag har ju suttit och skrivit det här själv, och läser texten själv. Det blir annorlunda. Jag har försökt att berätta historier som jag tycker är viktiga, om min familj och min bakgrund. Jag berättar också om min trädgård och mina växter. Pelargoner är min passion! Det är oerhört personligt, även om folk som inte har den kärlek till trädgård som jag har kanske inte förstår det.

Du är en av Sveriges mest kända singlar. Får vi veta om du träffat någon?

– Ja, jag bor med två killar, en som heter Gustaf och en som heter Isaac.

Den ena är en katt.

– Det är de båda två.

I presentationen till ”Sommar i P 1” säger du att du är blyg.

– Ja. I förhållande till människor jag inte känner är jag på min vakt. Det är nog en bieffekt av att ha varit i rampljuset och träffat så många, och blivit sviken ibland. Jag är ganska nöjd med den vänkrets jag har släppt in i mitt liv. Mina bästa killkompisar i dag är desamma som jag hade sedan första dagen i sjunde klass. Mina bästa vänner har jag haft i decennier.

– Jag tror att det är ovanligt, i alla fall om man gjort den resan jag har gjort från en privatskola i Göteborg via frisöryrket till en helt annan karriär i Stockholm. Jag har inte bytt ut folk på vägen.

Om du blev inbjuden till de okända grannarna två hus bort på grill och fotbolls-VM, skulle du fixa det?

– Ja, men jag skulle nog tacka nej. Jag vill inte komma hem till folk som jag inte känner, och jag vill inte att de ska komma hem till mig.

Om en granne i trappen vill låna 300 kronor?

– Sådant har jag inga problem med. De får låna, absolut.

Du har en ”sjuklig fäbless” för att resa till diktaturer. Varför?

– Jag samlar på länder i största allmänhet, så inte i sig för att de är diktaturer. Mer för att det är så få som åker dit. Det blir som att trampa jungfrulig mark.

Du är proffs på pr – skulle du kunna göra något för Robert Mugabe med en fest i Stockholm?

– Ha, nej det tror jag inte! Men jag tror inte på att turistbojkotta länder. Jag tror man ska se med egna ögon, och berätta. Jag tror att det på sikt kan gynna demokratin.

Facebookgruppen ”Sverigedemokraterna i riksdagen – nej tack” har dig som medlem. Är du politiskt engagerad i den frågan?

– Jag är känslomässigt politiskt engagerad i en mängd frågor. Med ett judiskt arv och stora delar av min farfars och farmors släkt mördades under förintelsen så gäller det att vara på sin vakt mot alla strömningar som skiljer människor på grund av etnicitet. Och där är Sverigedemokraterna väldigt tydliga.

Jimmie Åkesson kommer aldrig in på dina kändislistor?

– Absolut inte.

Du har i tidningen Chef beskrivits som vd:n från helvetet. ”Han låter de anställda hämta sin privata tvätt” kunde man läsa.

– Om man publicerar sådant utan att ange källanvisningar blir det väldigt svårt att bemöta. Jag är definitivt inte alls någon perfekt chef, jag har mycket kvar att lära. Men jag har ett företag som omsätter 30 miljoner och sysselsätter 25 personer. Det är rätt självklart att de anställda inte springer runt med min tvätt.

Micael Bindefelds Gurk & rabarbersoppa med stekt pilgrimsmussla

Till 10 personer, som förrätt.

500 gr gurka

100 gr rabarber

1 charlottenlök

1 vitlöksklyfta

2 dl vatten

3 msk koncentrerad kycklingfond

3 msk koncentrerad rabarbersaft

12 pilgrimsmusslor

1 dl matyoghurt

1. Skala och skär gurkan i bitar.

Skala och skär rabarbern i bitar.

Mixa gurka, rabarber, lök, vitlök med vatten, saft och fond.

Ställ den mixade soppan i kylskåp

2. Stek pilgrimsmusslorna snabbt i smör.

Salta. Låt musslorna svalna helt.

3. Häll upp soppan i mindre skålar eller i större coupeglas.

Lägg en mussla i varje portion och klicka i en liten klick yoghurt.

Dekorera med finhackad mynta eller citronmeliss.

Följ ämnen i artikeln