Spänd väntan på "dom" över coronastrategin

Lars Larsson/TT

Peter Wallberg/TT

Publicerad 2022-02-24

Coronakommissionen lämnade i oktober 2021 sitt andra delbetänkande. På fredag är det dags för slutbetänkandet. Ledamöter från vänster: Camilla Lif, Mats Thorslund, Shirin Ahlbäck Öberg, Mats Melin (ordförande), Göran Stiernstedt, Vesna Jovic och Ann Enander. Arkivbild.

Coronakommissionen är klar med sin ”dom” över Sveriges coronastrategi.

Regeringen och Folkhälsomyndigheten riskerar hård kritik.

När kommissionen på fredag presenterar sitt slutbetänkande så är det dags att besvara åtminstone två frågor:

Var det svenska vägvalet rimligt?

Vems bär ansvaret om det inte var det?

Sverige valde våren 2020 en annan väg än många andra länder. Vägvalet byggde mycket på frivillighet och personligt ansvarstagande. Samtidigt stängde flertalet andra länder ner stora delar av sina samhällen och införde tvingande restriktioner.

För att kunna svara på om Sveriges strategi var rimlig har kommissionen tittat på hur samhället påverkats på ett bredare plan, till exempel folkhälsan och Sveriges och enskildas ekonomi, samt jämfört med andra länder.

Den har även tittat på vilken förmåga det svenska samhället hade för att hantera en kris. Kommissionen har redan pekat på att beredskapen var undermålig och att smittskyddslagen var otillräcklig.

Låg överdödlighet

Från regeringshåll hoppas man att kommissionen bedömer strategin och pandemin i stort.

– Jag förväntar mig att kommissionen lyfter blicken så att vi har nytta av alla slutsatser. Vi kommer att drabbas av fler kriser och de kommer inte att se ut som covid-19 två punkt noll, säger socialminister Lena Hallengren (S).

Statsminister Magdalena Andersson (S) har pekat på att Sverige är bland de länder i Europa som hittills har haft lägst överdödlighet. Och svensk ekonomi har haft en kraftfull återhämtning.

Från regeringshåll pekas också på att det nu råder samstämmighet om att det var rätt att inte stänga skolorna.

Men i regeringskansliet finns oro för att kommissionen ska lägga mycket fokus på inledningsfasen av pandemin våren 2020.

Kommissionen har redan kritiserat pandemihanteringen för senfärdighet. Den anser att det som skiljt ut Sverige från framför allt våra grannländer är en sen start och att Sverige litade mer på frivillighet än strikta åtgärder.

Stora frågan

I sitt andra delbetänkande från oktober 2021 skriver kommissionen:

”Den stora fråga vi måste ställa oss är varför starten och vägvalet blev som de blev.”

Redan i mitten av mars 2020 valde Norge och Danmark inte bara kraftfullare åtgärder tidigt i pandemin. De var också snabbare än Sverige med att få på plats ny lagstiftning med utrymme för skarpare åtgärder, konstaterade kommissionen i sitt andra delbetänkande.

Först under den andra vågen hösten 2020 och tredje vågen vintern 2021 beslutade regeringen och Folkhälsomyndigheten ”om flera nya och mer kraftfulla åtgärder, åtgärder som man under den första vågen avfärdat”, skriver kommissionen.

Det var restriktioner för restauranger, familjekarantän, åtgärder mot trängsel i handeln och rekommendation om munskydd i kollektivtrafiken.

Regeringen motiverar det med att medborgarna inte längre följde de frivilliga rekommendationerna lika bra som under våren 2020.

Tillät högre spridning?

I debatten har en het fråga varit om regeringens coronastrategi i första hand var inriktad på att hålla en nivå på smittspridningen som sjukvården klarade av, inte att trycka ner smittan så mycket det gick. Det har regeringen avfärdat.

Frågan har blivit extra känslig. Det beror på att kommissionen redan har pekat ut den stora spridningen i samhället som den främsta förklaringen till att viruset kom in på äldreboenden och att många äldre dog.

För att förstå hur centrala beslutsfattare tänkte och vad de hade för information har kommissionen begärt in en stor mängd dokumentation från regeringskansliet och Folkhälsomyndigheten. Det ska göra det lättare att peka ut ansvariga.

Regeringen, Folkhälsomyndigheten och Sveriges kommuner och regioner (SKR) har redan fått kritik i enskilda frågor. Där är nu väntan spänd inför coronakommissionens övergripande ”dom”. Från regeringshåll påpekas redan att kommissionens slutbetänkande bara är en bild av flera av hur Sveriges pandemihantering fungerat.

Följ ämnen i artikeln