Expert: Flagrant brott mot internationell rätt

Mia Holmberg Karlsson/TT

Publicerad 2022-09-30

En kvinna röstar i de skenomröstningar som föregick Rysslands besked om en annektering av fyra ockuperade territorier i Ukraina. Bild från Melitopol i regionen Zaporizjzja den 27 september.

Vad innebär egentligen en annektering? Och vad kan omvärlden sätta emot Vladimir Putins stormaktsambitioner och angreppet på Ukrainas suveränitet?

Inte mycket, enligt folkrättsexperten Heather Harrison Dinniss.

Att annektera ett område innebär att en stat genom våld eller tvång tar ett landområde – som oftast tillhör en annan stat – i besittning. Enligt internationell rätt är det en olaglig handling som inte får erkännas av andra stater.

– Vad det i praktiken innebär är att Ryssland säger att de här regionerna nu tillhör ryskt territorium, säger Heather Harrison Dinniss, lektor i folkrätt vid Försvarshögskolan och fortsätter:

– Det är ett otroligt flagrant brott mot internationell rätt. Det finns inget sätt att på juridisk väg berättiga det som nu sker.

En annektering förutsätter vanligtvis att den angripande parten först ockuperat landområdena ifråga, precis som i fallen Luhansk, Donetsk, Cherson och Zaporizjzja.

Jämför med Israel

Det som nu sker i östra och södra Ukraina är i stort sett samma sak som skedde på Krim 2014, uppger Heather Harrison Dinniss. Även där iscensattes en av omvärlden utdömd folkomröstning inför beskedet om en annektering.

– Om någon dyker upp på din tröskel med en röstsedel och ett vapen och säger åt dig vad du ska rösta, är det uppenbarligen inte ett fritt och rättvist val. Men antagligen är det ett sätt för Putin att försöka legitimera annekteringen, att kunna säga att de här människorna har valt det själva.

En stat kan också anskaffa nya landområden på laglig väg, men då kallas det i stället secession och ska vara följden av en bilateral överenskommelse. 1867 sålde exempelvis Ryssland Alaska till USA för 7,2 miljoner dollar.

Heather Harrison Dinniss jämför dagens annektering med Israels annektering av östra Jerusalem och Golanhöjderna efter kriget 1967, då man med våld tog land från Syrien.

FN-trupper uteslutna

Enligt folkrätten har alltså samtliga stater i det internationella samfundet en skyldighet att inte erkänna en annektering. Men utöver det finns inte mycket omvärlden kan göra för att stoppa Putin.

– Det enda vi kan göra är att fördöma det, fortsätta att stötta Ukraina och inte erkänna eller ha några som helst relationer med de annekterade områdena. Men allt det görs redan.

När Irak invaderade Kuwait 1990 – och president Saddam Hussein förkunnade att landet nu var en irakisk provins – satte omvärlden snabbt hårt mot hårt genom att sätta in USA-ledda FN-trupper.

Men eftersom Ryssland är en permanent medlem i FN:s säkerhetsråd, och därmed har vetorätt, så tros den lösningen vara helt utesluten vad gäller Ukraina, enligt Harrison Dinniss.

”Då har vi ett tredje världskrig”

Och Natotrupper bedöms som ett alltför riskabelt drag.

– Om Nato går in så blandas samtliga Natoländer in, och då har vi ett tredje världskrig med länder från tre kontinenter som deltar.

För omvärlden återstår bara att försöka hitta nya sätt att pressa Ryssland till ett tillbakadragande, säger Heather Harrison Dinniss.

– Det enda som går att göra är att försöka deeskalera situationen och skapa utrymme för en politisk lösning. Även om det just nu är väldigt svårt att se någon.