För eller emot? Här är argumenten

Uppdaterad 2016-12-19 | Publicerad 2009-02-05

Imre Pazsit och Stefan Henningsson guidar dig om kärnkraftens för- och nackdelar

Sverige står inför ett vägval: De kärnkraftverk vi har idag är utslitna om 10 till 20 år. Det tar 15 år att få nya reaktorer startklara, så redan nu måste vi välja hur vi ska göra.

Möt experterna som har helt olika uppfattning om kärnkraftens framtid.

Imre Pazsit är professor i nukleär teknik vid Chalmers. Han anser att vi kan behöva kärnkraft i 50 år till. Stefan Henningsson, klimatchef på WWF, menar att vi klarar oss på annan energi när dagens reaktorer har gjort sitt.

Men båda är överens om att det är för tidigt att avveckla kärnkraften år 2020.

Hur får vi energi om vi inte har kärnkraft?

Imre: Kärnkraften står för hälften av vår energiproduktion. Om vi ska ersätta den kan vi till viss del bygga ut vindkraften, sedan får vi importera el eller använda fossila bränslen som olja och gas.

Men det bidrar till växthuseffekten! inom 50 år tror jag att vi kan använda oss av mijövänlig och förnyelsebar energi, till exempel fusionsenergi. Då kan man börja avveckla kärnkraften, men jag tror att vi kommer ha kvar kärnkraften hela seklet.

Stefan: Jag tror att det går mycket snabbare att få fram ny energi, framför allt inom vindkraft och solenergi. Jämfört med Tyskland ligger Sverige långt efter med vindkraft. Likaså kan vi effektivisera vår energianvändning mycket, till exempel genom att värma upp våra villor med pellets och bergvärme.

Om det ändå skulle fattas energi, så importerar jag hellre el under några år än att bygga nya reaktorer. Det sänder oerhört fel signaler och gör att man satsar mindre på att forska i förnyelsebar energi.

Är fortsatt kärnkraft bra eller dåligt för ekonomin?

Imre: Det blir lönsammare att fortsätta med kärnkraft, trots att vi måste bygga nya reaktorer. Vi har en fungerande infrastruktur och teknisk kunskap inom det. Dessutom levererar den pålitlig och storskalig energi till industrin – och industrin är grunden för att hela samhällsekonomin är bra.

Stefan: Det blir dyrare att använda kärnkraft, där är priserna i bästa fall konstanta. Inom vindkraft sjunker priserna, samtidigt som kapaciteten har 20-dubblats på några år. Just nu är vindkraft och kärnkraft ungefär lika dyrt per kilowatttimme.

Men då räknar man inte med vad säkerhetshanteringen och avfallshanteringen inom kärnkraften kostar.

Vilka risker finns med kärnkraft?

Imre: Den tredje generations kärnkraftverk som bland annat byggs i Finland just nu är oerhört mycket säkrare än de som fanns i Harrisburg 1979. Olyckan som inträffade då skulle inte inträffa idag. Och kärnkraftoslyckan i Tjernobyl kan vi inte jämföra med – den reaktorn uppfyller inte västerländska säkerhetsnormer.

Stefan: Det finns fyra risker:

Avfall – det ska vara inkapslat från biosfären i minst 25 000 år innan det slutar att vara radioaktivt. Vad händer om det blir en spricka i jordskorpan? Det är ett ansvar vi skickar framåt till kommande generationer.

Härdsmälta – även om sannolikheten är liten så finns den. Och händer det så blir det en katastrof, både för människor och för ekonomin. Det finns inga försäkringsbolag som ens vill försäkra ett kärnkraftverk.

Terrordåd – risken för hot och attentat ökar.

Kunskapen om kärnkraft kan användas för kärnvapenproduktion. Många länder i världen vill ha tillgång till kärnkraft för att kunna utveckla en effektiv och miljövänlig industri. Men har man den kunskapen tar det bara 4-6 månader innan man kan tillverka vapen. Sverige ska nu dela med sig av vår energiteknik till tredje världen, då har vi ett ansvar att se till att den är säker.

Imre: När det gäller förvaring av avfall så den helt säker i Sverige – avfallet är inkapslat i fyrfaldiga säkerhetsbarriärer. Dessutom kommer de nya reaktorerna generera avsevärt mycket mindre avfall.

Skulle du vilja bo bredvid ett kärnkraftverk?

Imre: Ja, absolut, jag har ju jobbat vid Studsvik. Kärnkraftverk ger också arbete till många. Jag skulle inte heller ha något emot att förvara kärnbränsle. Avfallet i Sverige motsvarar ett kilo per hushåll och det tycker jag inte är några problem.

Stefan: Nej tack! Inte för säkerhetens skull – sker det en olycka så drabbas jag även om jag inte bor granne med reaktorn. Men jag tycker inte kärnkraftverk tillhör framtiden.

Följ ämnen i artikeln