Slut på den juridiska röran kring "otrohetskontroller"

Oisín Cantwell

Att Högsta domstolen anser "otrohetskontrollen" vara våldtäkt är principiellt viktigt.

Det har varit en enda röra i domstolarna: i liknande fall har domen blivit våldtäkt, sexuellt tvång eller olaga tvång.

Det blev ett fasligt liv då Svea hovrätt till skillnad från tingsrätten inte ansåg att en man som fört upp fingrar i underlivet på sin flickvän hade gjort sig skyldig till våldtäkt.

Bloggare och twittrare var djupt indignerade och i en populistisk ledare hävdade Dagens Nyheter någonting så bisarrt som att det i detta fall var brottslingen som hade bestämt vilket slags brott som hade begåtts.

Det finns således skäl att anta att dagens dom kommer att mottas med tillfredsställelse. 

HD läxar upp hovrätten på en viktig punkt: avsikten med "otrohetskontrollen" saknar betydelse. Att mannen körde in fingrarna hade en sexuell innebörd, vad han nu än själv säger om saken.

Såväl mannen som kvinnan har sagt att agerandet inte innehöll en sexuell dimension. Hovrätten gick på den linjen och kom fram till att övergreppet, tillsammans med andra brott som mannen hade utsatt kvinnan för, utgjorde grov kvinnofridskränkning.

Hovrätten ska nu fastställa straffet. I tingsrätten dömdes mannen till två år och åtta månaders fängelse, något som sänktes till ett år och två månaders fängelse då våldtäkten försvann.

Den enda möjliga utgången är att straffet skärps.

Jag tillhörde dem som ansåg att hovrättens dom var korrekt. Det innebär inte att jag tycker att HD gjort fel. Juridik är ingen exakt vetenskap och det finns sällan exakta gränser, inte minst i sexbrottmål.

Att åklagaren i det aktuella målet justerade sitt åtal inför hovrätten och argumenterade för att "otrohetskontrollen" skulle anses vara kvinnofridskränkning om rätten inte kom fram till att det rörde sig om våldtäkt är en illustration så god som någon på svårigheterna i detta fall.

Möjligen var hovrätten dock mer ambitiös. Den vände ut och in på lagens förarbeten, vilket den högre instansen har undvikit.

Att dagens dom är viktig råder det hur som helst ingen tvekan om. Det räcker med att titta på turerna i fallet för att begripa att ett klargörande behövdes.

Och som om det inte räckte med dessa motstridiga bedömningar har Göta hovrätt i ett nästan identiskt fall kommit fram till en tredje ståndpunkt, sexuellt tvång.

Nu har en tydlig riktning för domstolarna pekats ut. Och det svenska språket har begåvats med ett nytt ord, otrohetskontroll.