Chavezkopia som retar de gamla makthavarna

Ännu ett bevis på hur ung och oerfaren Latinamerikas demokrati är

Han rider på en våg av folkligt stöd. Han är ofta osams med USA. Han ändrade grundlagen för att stärka sin makt. Han satsar massor av oljepengar på landets fattiga. Han är en "drama-queen".

Nej, jag pratar inte om Venezuelas Hugo Chavez.

Men Rafael Correa och han är goda vänner.

Dramatisk, populistisk och har ändrat grundlagen för att gynna sig själv. Rafael Correa liknar Venezuelas president Hugo Chavez på många sätt.

Det finns till och med de som anklagar Correa för att vara Chavez nickedocka. Något Ecuadors president bemöter med orden.

– Chavez är en personlig vän men i mitt hus är det inte mina vänner som bestämmer. Det är jag.

Correa är stöpt i den nya traditionen av latinamerikanska ledare som inte vill gå i USA:s ledband och som drivs av en vilja att reformera sina ojämlika samhällen men väljer en populistisk väg. En tradition som startade med Chavez.

För att uppnå detta tvekar de inte att sno åt sig mer personlig makt än vad som är hälsosamt för demokratin.

Vägrade

Correa ändrade 2008 grundlagen så att han kan bli omvald i två fyraårsperioder. Precis som Chavez tidigare gjort.

När USA ville förnya kontraktet för sina baser i Ecuador vars officiella syfte är att bekämpa narkotikaexporten, så sa Correa nej. Han lät också utvisa några amerikanska diplomater.

Väldigt populärt var det på hemmaplan när han visade sig tuff mot utländska banker och indrivningsmän genom att vägra betala tillbaka en del av landets lån. Han konstaterade kallt att skulderna var "illegala".

Precis som Chavez har han förstatligat gas och olja. Den första fjärdedelen av alla inkomster på försäljningen ska gå till staten. Men även Ecuador har drabbats hårt av finanskrisen och de sjunkande oljepriserna.

Silkesvantar

Där ligger en del av förklaringen till dagens oro. Correa tvingas att göra nedskärningar samtidigt som han startat många program för de fattiga. En del av hans nedskärningar drabbar polisen vilket de har svårt att acceptera. Polis och militär är vana vid att behandlas med silkesvantar i Latinamerika eftersom de i så många år varit maktens stöttepelare..

Dessutom finns det grupper i Ecuador som inte uppskattar Correas populism. De kan ligga bakom polisens och militärens "kuppförsök".

Correa - som i botten är ekonom utbildad i USA och Belgien - lägger skulden på en av sina företrädare, Lucio Gutierrez och hans Patriotiska samhällsparti.

Galningen

Traditionen är en annan orsak till maktkaoset. Correas tre föregångare har alla tvingats bort från makten på mer eller mindre våldsamt sätt.

Minns president Abdala Bucaram som gick under smeknamnet "El Loco", galningen. Han tvingades lämna makten 1997 sedan han förklarats mentalsjuk. De två presidenterna efter honom tvingades avgå efter våldsamma och massiva folkliga protester.

Latinamerikas demokratier är fortfarande unga och oerfarna. Majoriteten av kontinentens länder var militärdiktaturer en bra bit in på 80-talet.

Här ligger grundproblemet och oron för framtiden.