Que Sera Sera
Uppskattningsvis tillbringar jag väl mellan 150 och 200 dagar om året på vägar, vatten och i luften. Mitt koldioxidavtryck är för stort att ens tänka på. Det börjar bli läge att köra svanmärkta turnéer helt enkelt, så om ni ser en karavan hästdragna vagnar på Bergsgatan i februari så är det för att vi har en spelning i Norrland den 2 april.
Hur som helst har vi en del tider att passa och vissa ställen att vara på. Speciellt intressanta är flygdagarna. 14–18 tidsoptimister som ska passa en specifik avgångstid och dessutom lyckas ta oss igenom flygplatsernas eländiga hinderbanor.
Lyckligtvis har vi en turnéledare och han gillar att få iväg oss så tidigt som möjligt, helst en timme innan man egentligen ska vara på plats.
Jag som inbiten sjusovare eller tolvsovare, gillar att dra ut på starten av en ny dag så länge som möjligt. Vilket leder till åtskilliga diskussioner om huruvida vi ska åka halv eller kvart i eller rent av prick. Turnéledaren brukar alltid säja att det är bra att vara ute i god tid ifall något skulle gå snett.
Mitt stående argument tillbaka är oftast: ’Man du måste lita på cosmos, går något snett så gör det.’
Men går man runt och antar att något kommer att gå fel så ökar man risken att något faktiskt gör det. Man ska inte ta ut vinsten i förväg sa en vis person en viss gång.
Men då borde man inte ta ut förlusten före faktumet heller. Dessutom ökar man nog på antalet gråa hår, veck i pannan och hjärtinfarkter avsevärt genom att göra det.
Det är underligt det där med oro. Det är som en säkerhetsventil. Man pyser ut lite lite rädsla med jämna mellanrum för att gardera sej mot den dagen då ens farhågor väl besannas. Riskminimering är det förnuftiga alternativet.
Det trygga ser alltid bra ut på papperet men samtidigt blir det lätt en krycka.
Svårsläppt när man väl är van vid den.
Universum bygger på balans. Saker som tur, ödet, slumpen och olyckor händer inte helt utan anledning. Som Grand Puba så fint sa: ’What goes around comes back around again.’ Har man tur i spel har man motsatsen i kärlek, eller var det tvärtom?
Ja, här står man kvarlämnad på en av landets mindre flygplatser och funderar på hur cosmos fungerar.
Men, men till nästa vecka mina vänner: Bry er bra!