Därför brinner det så kraftigt i USA

helskärm

I delstaterna längs USA:s västkust rasar jättebränder. Flera faktorer ligger bakom att bränderna blivit enorma.

– Klimatförändringarna gör avtryck på allt det här, de förändrar brandmiljön, säger klimatprofessorn Craig Clements.

Torr mark

Sedan början av 1970-talet har Kalifornien blivit cirka 1,4 grader varmare under den varma säsongen, vilket gör att fukt från marken stiger snabbare till atmosfären. Det visar resultat som en forskargrupp lade fram i tidskriften Earth's Future i fjol. Även in på hösten har risken ökat för att varma starka vindar ytterligare torkar bränslet på marken.

– Fukten i bränslet – träden, buskarna och gräset – är lägre. Så bränslet brinner mer aggressivt, vilket gör att bränderna sprids snabbare, säger Craig Clements, professor vid San José State University, som specialiserat sig på brandmeteorologi.

Döda träd

En utdragen torka 2012–2015, liksom 2018, var en anledning till att fler än 100 miljoner träd dog i Kalifornien, enligt beräkningar från landets skogsmyndighet. Torkan stressade träden och gjorde dem mottagliga för barkborrsangrepp, som blir spiken i kistan för träden.

– Där det brunnit de senaste dagarna är områden som haft extremt hög andel döda träd, säger Brittany Covich vid Sierra Nevada Conservancy, en myndighet som bekostar brandriskminskande åtgärder, till The Sacramento Bee.

De döda träden, som står eller ligger i skogarna, beskrivs som en lättantändlig bas som drivit på den jättelika Creekbranden.

– Döda träd är supertorra, jämfört med något som lever och har mer fukt i sig. Det döda bränslet är mer lättantändligt och brinner väldigt intensivt, säger Clements.

Längre brandsäsonger

I delar av Kalifornien beräknas delstatens brandmyndighet Cal Fire att brandsäsongen förlängts med 75 dagar om året till följd av högre temperaturer.

Mindre snölager i bergen, att snön smälter tidigare på våren tillsammans med högre vår- och sommartemperaturer sammanfaller med ökningen av skogsbränder, enligt myndigheten.

– Vintern tar slut tidigare och våren börjar tidigare. Vi får inte de sena vinterregnen som vi brukade få. Så det börjar torka tidigare på året, säger Clements.

Topografi

På flera håll i Kalifornien har det brunnit i bergiga områden, och topografin – tillsammans med väder och bränsle – en av de viktigaste faktorerna till vad som orsakar bränderna.

– Vi har väldigt brant terräng i kanjonerna, som kan vara tusen meter djupa. När det börjar brinna där blir branddynamiken annorlunda, det blir väldigt extremt när det brinner i bergen, säger Craig Clements.

Blåst

En olycklig omständighet är att det blåst mycket vid flera av de omfattande bränderna. De torra vindarna torkar bränslet, blåser ned med syre till bränderna, och gör framför allt att glödande flagor kan spridas långt och skapa nya punktbränder. Normalt sätt är oktober den månad när det blåser mest, på redan torrt material.

– Om det kommer ny blåst blir det stora problem. Speciellt om det tänds nya bränder, då blir det värre. Vi kan förvärra oss fler förödande bränder i oktober, säger Clements.

Värme och blixtrar

I mitten av augusti nådde temperaturen i Death Valley i södra Kalifornien 54 grader, en temperatur som inte uppmätts på minst 89 år, enligt Scientific American. Varmt material antänder lättare och brinner snabbare, vilket påverkar intensiteten i naturbränder. Under samma vecka slog 12 000 blixtar ned i Kalifornien, vilket tände flera bränder. Lokala väderhändelser kan inte direkt kopplas till klimatförändringarna, enligt Clements.

– Men samtidigt så hade vi det varmast uppmätta augustimånaden hittills i västra USA. Så de här värmevågorna som slår rekord, det är svårt att säga att de inte har med klimatförändringarna att göra, säger han.