Vindkraftens okända buller ska undersökas
Hanna Odelfors/TT
Publicerad 2024-02-17
Undervattensbuller från de stora vindkraftverk som planeras riskerar att påverka både djurlivet och Sveriges försvarsförmåga.
Nu ska forskare ta reda på hur sådana vindkraftparker kommer att låta under ytan.
Vindkraften till havs planeras att byggas ut rejält, men hur de nya vindkraftsparkerna ska samexistera med både människor och djur är en het fråga.
Ett frågetecken är hur pass kraftiga undervattensljud de orsakar.
Dagens havsbaserade vindkraftverk orsakar ljudmässiga störningar för miljön under byggnadsfasen. Pålningen hörs många kilometer bort och ljudet skrämmer bland annat bort fiskar.
När de är i drift kan bullret påverka lokalt i parken och bland annat medföra stress, men de medför ingen direkt skada för fiskar och annat marint liv, enligt den forskning som finns.
Vibrationer och ljud
Det berättar Mathias Andersson, marinbiolog och forskningsledare vid Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI).
– Men de vindkraftverk man planerar för nu är i mycket större skala. Fundamenten kan ha en diameter på uppemot 15 meter jämfört med max 8 meter i dag. Hur dessa större vindkraftverk kommer att låta är den stora frågan, säger han.
Han leder ett projekt som nyligen tilldelades fem miljoner kronor av Naturvårdsverket för att ta reda på svaret.
Forskarna ska mäta undervattensljud och vibrationer i vattnet och havsbotten från vindkraftparken Kriegers Flak söder om Trelleborg. Med hjälp av modeller ska de sedan beräkna bullret från större vindkraftverk.
Främmande undervattensfarkoster
Kunskapen ska kunna användas vid miljöprövningen av havsbaserad vindkraft och på sikt leda till gränsvärden för ljudkänsliga marina djur.
Förhöjt bakgrundsljud under ytan kan även påverka försvaret som använder sonarer för att spåra främmande undervattensfarkoster.
– Tanken är att Försvarsmakten ska få kunskaper om driftsbullrets nivå i ett tidigt skede under miljöprövningsprocessen, för att själva kunna analysera konsekvenserna av vindkraften för försvarsförmågan, säger Mathias Andersson.
Projektet genomförs av forskare vid FOI och KTH i samarbete med Vattenfall.