Så kan utpekad bödel utväxlas mot svenskar

helskärm

Allt mer pekar på att Iran vill använda fängslade svenskar som pjäser i ett politiskt spel för att få hem den utpekade bödeln Hamid Noury.

Så vitt känt har Sverige aldrig genomfört en fångutväxling – men juridiskt finns inga hinder för att det ska kunna ske.

Iraniern Hamid Noury dömdes på tisdagen till livstids fängelse för delaktighet i avrättningar av tusentals politiska fångar i ett iranskt fängelse 1988. Svea hovrätt fastställde därmed domen från Stockholms tingsrätt i fjol.

Samtidigt finns en oro för vad fallet, av Iran kallat ”politiskt motiverat”, innebär för de två svenska medborgare som på oklara grunder är fängslade i Teheran.

Den svenske EU-tjänstemannen Johan Floderus har suttit fängslad anklagad för spioneri sedan han greps i april förra året efter en semestervistelse. Enligt uppgifter till TT greps han som en konsekvens av fallet mot Noury.

Riskerar dödsstraff

Sedan 2016 hålls även läkaren Ahmadreza Djalali fängslad i Iran. Djalali, som har både iranskt och svenskt medborgarskap, har dömts till döden för ”korruption på jorden”.

När åtalet mot Johan Floderus blev känt för drygt en vecka sedan stod det klart att även han anklagas för korruption på jorden och riskerar dödsstraff.

Att åtalet offentliggjordes kort före hovrättsdomen mot Noury pekas av bedömare ut som att Iran försöker sätta tryck på Sverige.

– Det är uppenbart att Iran knyter Hamid Nourys öde till de här två fängslade svenska medborgarna, säger Maja Åberg, sakkunnig på Amnesty International.

Det är inte första gången Iran agerar på det viset. Bland annat frigavs i somras fyra utländska medborgare från Iran sedan Belgien utlämnat en terrordömd iransk diplomat.

– Det har pågått under ett antal år, där Iran visat att man ser på de här personerna som någon sorts schackpjäser i ett grymt politiskt spel, säger Maja Åberg.

Två vägar juridiskt

Juridiskt finns det två vägar för Sverige att gå om man skulle välja att genomföra en fångutväxling, säger Pål Wrange, professor i folkrätt vid Stockholms universitet.

Det ena är att regeringen befriar Noury från påföljd genom att besluta om nåd.

– Då släpps han i så fall helt enkelt fri, säger Wrange.

Den andra möjligheten är att besluta att påföljden ska verkställas i Iran, enligt lagen om internationellt samarbete rörande verkställighet av brottmålsdom.

– Även det kräver ett regeringsbeslut, säger Wrange, som dock framhåller att det primära syftet med lagen inte var att möjliggöra fångutbyten.

Den stora frågan är dock om regeringen är berett att ingå avtal med Iran. Vad man än gör kommer man få kritik, säger han.

– Å ena sidan är det en person som dömts för mycket svåra brott, och dessutom finns det många iranier i Sverige som har ett intresse av att han avtjänar det, bland annat släktingar till personer som dödades under massakrerna. I andra vågskålen finns två av allt att döma oskyldiga personers liv.

Stor oro

Amnesty International uttalar sig inte om fångutväxlingar, men även Maja Åberg pekar på vikten av det svenska åtalet för massakrerna 1988.

– Det har betytt så otroligt mycket för offren och anhöriga till de som dödades och de som också klarade sig undan.

Samtidigt är de signaler som kommer om Djalali och Floderus, båda fängslade i det ökända Evinfängelset, oroväckande, säger hon.

– Ahmadreza Djalali har en dödsdom och han har suttit i sju år med den här domen hängande över sig, och flera gånger fått höra att “i morgon avrättar vi dig”. Att även Johan Floderus har en sådan brottsrubricering som kan leda till dödsstraff är extremt oroande.

I maj i år avrättades svenskiraniern Habib Chaab i Iran, anklagad för terrorbrott.