Nasas fashionabla rymdproblem
Christer Fuglesang: Dagens rymddräkter är både klumpiga och varma
Publicerad 2017-05-08
Ett oväntat problem har dykt upp inför den planerade färden till Mars: vad ska astronauterna ha på sig?
För trots att den amerikanska rymdstyrelsen Nasa lagt ner över 200 miljoner dollar har den inte lyckats klura ut hur de nya rymddräkterna ska se ut.
Det kanske kan verka märkligt, men de dräkter som dagens astronauter använder tillverkades för över 40 år sedan, till rymdfärjeprogrammet.
Visserligen har de utrustats med ny teknik och nya skydd, men nu har lappandet och lagandet nått vägs ände. Dräkterna är för gamla, helt enkelt.
På sistone har dessutom en rad incidenter inträffat. Exempelvis började hjälmen till den italienske astronauten Luca Parmitano plötsligt att fyllas med vatten mitt under en rymdpromenad. Parmitano lyckades ta sig tillbaka till rymdstationen, men chockades.
– Det var den läskigaste incidenten hittills, när Luca nästan drunknade. Vatten samlades i ansiktet och han kunde inte göra något åt det. Du kommer inte åt med fingrarna och du kan inte skaka av dig det, säger Christer Fuglesang som genomförde fem rymdpromenader under sina två rymdfärder.
Dagsproblematik
Det största problemet med dagens dräkt, säger han, är att den är både klumpig och varm.
– Den måste ju isolera mot kylan. I skuggan kan det snabbt bli minus etthundra grader. Men för att kroppen inte ska bli för varm har man ett underställ med slangar där det rinner kylvatten. Mest utsatt är händer och fingrar, men det har man löst med elslingor i handskarna, säger Fuglesang som föredrar att tituleras "rymdfarare", snarare än astronaut eller kosmonaut.
Att sätta på sig dräkten är ett kapitel för sig. Förberedelserna tar "minst en dag", medan att dra på sig själva dräkten tar "bara" någon timme.
– Det är inga enkla grejor. En dräkt är i praktiken en enmansrymdfarkost som ska innehålla allt för att hålla en människa vid liv i flera timmar. Du måste ha syre och tillgång till vatten samtidigt som koldioxiden måste transporteras bort. Du behöver också kunna kommunicera, säger Christer Fuglesang.
Redan nästa år
Och så var det där med att gå på toaletten. Hittills har man löst det med en "maximum absorbency garment", det vill säga en vuxenblöja.
– Sådana har alla, även om jag själv aldrig behövde använda den, säger Christer Fuglesang.
I framtiden vill dock Nasa att astronauterna ska kunna vara utanför moderskeppet betydligt längre än de åtta timmar som dagens dräkter är gjorda för. Förra året lanserade därför Nasa "Poop challenge" där olika uppfinnare fick komma med förslag för hur "tvåan-problemet" ska kunna lösas. Inget är klart, men ett av förslagen är en sorts luftsluss i skrevet ur vilken exkrementerna kan forslas ut.
Tidplanen för den första bemannade rymdfärden till Mars är inte spikad, men redan nästa år skjuts en farkost upp som ska runda månen och bara tre år senare ska den vara bemannad, är tanken.
– Till den färden behöver man antagligen en helt ny dräkt, säger Christer Fuglesang.
Nasa har hittills lagt många miljoner dollar på att ta fram nästa generations rymddräkter. Lite för mycket pengar, tycker Nasa Office of the Inspector General (OIG), det organ inom Nasa som ska se till att anslagen används på rätt sätt. Framför allt med tanke på att resultatet varit klent.
Fastnade i luckan
"Trots att nästan 200 miljoner dollar har spenderats på Nasa:s nästa generations rymddräkter, är styrelsen (Nasa) åratal från att ha en flygfärdig rymddräkt", skriver OIG i en rapport som offentliggjordes förra veckan.
Dräkterna har hållit rymdfarare i liv sedan 1965, då Aleksej Leonov genomförde den allra första rymdpromenaden. Det var dock en promenad som höll på att sluta riktigt illa – just på grund av dräkten – eftersom han hade stora svårigheter att ta sig in i luftslussen igen. På grund av rymdens vakuum hade dräkten utvidgat sig mer än beräknat. Till sist, efter ett antal försök, lyckades han dock pressa sig in genom luckan.
