Trots miljöhoten – delstaten är beroende av oljan
Uppdaterad 2020-12-11 | Publicerad 2020-12-07
NEW ORLEANS. I delstaten Louisiana har hotet från miljö- och klimatförändringarna blivit en del av vardagen.
Samtidigt fortsätter delstaten vara beroende av den lokala oljeindustrin och en majoritet av invånarna röstade på Donald Trump – som valde att lämna klimatöverenskommelsen Parisavtalet.
– Vi har ett stort arbete framför oss när det gäller att få folk att koppla ihop allt, säger miljöaktivisten Angelle Bradford.
För den amerikanska delstaten Louisiana är hotet från miljö- och klimatförändringarna inte ett orosmoln på himlen i framtiden – utan redan nu verklighet. Enligt en studie, förlorar vissa områden i delstaten i perioder motsvarande en fotbollsplan av mark var hundrade minut på grund av landmassa som eroderar. Dessutom drabbar allt fler översvämningar och orkaner kustområdet och lämnar förödelse bakom sig.
Angelle Bradford, 28, representerar miljöorganisationen Sierra Club i New Orleans och menar att påverkan på klimatet är något som många Louisianabor märker av i sin vardag – och allt fler tror på klimatförändringarna i en delstat där många länge varit skeptiska.
– Antalet orkaner i år tror jag gjorde att många reagerade – det blev väldigt påtagligt. (...) Enligt en ny undersökning tror 60 procent av de boende i Louisiana på klimatförändringarna nu, så allt fler av oss tror på det och känner av det, säger hon.
Beroende av oljeindustrin
USA:s president Donald Trump har kallat den globala uppvärmningen för en bluff och många i hans parti delar den uppfattningen, eller ser inte klimatet som en prioriterad fråga. Trots detta röstar nästan 60 procent av delstaten Louisianas invånare på Republikanerna.
– Vi har ett stort arbete framför oss när det gäller att få folk att koppla ihop allt, säger Angelle Bradford.
Men frågan är komplex, för samtidigt som Louisiana är en av de platser i USA som påverkas mest av klimatförändringar är också olje- och gasindustrin en av delstatens viktigaste. Förutom att den drar in stora mängder skattepengar så arbetar så många som 250 000 personer i branschen.
– Finansiellt är vi för beroende. Om de försvinner drabbas vi. Vi får mycket skattepengar från dem och så har det varit i hundra år med företag som Standard Oil och Exxon. De är en stor del av vår familj. När folk hör att vi vill ta bort olje- och gasindustrin tror de att vi vill ta bort jobben.
Oljeindustrins borrningar och utgrävningar har bidragit till den erosion som gjort att flera områden i Louisianas kustband tillslut blivit obeboeliga, exempelvis Isle de Jeans Charles.
Angelle Bradford understryker också hur många som blivit sjuka av oljeproduktionens utsläpp i delstaten, något som kemisten och miljöaktivisten Wilma Subra har ägnat med i stora delar av sitt yrkesliv åt att stoppa.
– Det fanns inga regler först, de kom hit och borrade brunnar i åkrar, sen lämnade de brunnarna med allt avfall. (...) Avfallet läckte ut i grundvattnet och folk blev förgiftade. Barn började bli sjuka, vuxna fick cancer, säger hon.
Angelle Bradford menar att framtiden för Louisiana måste vara en utan olje– och gasindustrin. Men hon vet att det är mycket annat som måste till först, bland annat måste delstaten ta tag i den utbredda fattigdomen och skapa fler jobb.
– Vi måste också prata om rättvisa löner, för det kommer behövas när vi vill att folk ska röra oss in till andra branscher.
Lägger sitt hopp hos Biden
Under sin tid vid makten valde Donald Trump att lämna Parisavtalet, en internationell överenskommelse om samarbete för att bromsa den globala uppvärmningen. Bradford beskriver det som en välsignelse att Joe Biden, som har ofta lyft miljöfrågan på sin agenda, snart blir USA:s president istället för Trump.
– Jag hoppas vi kan återsluta oss till Parisavtalet igen, förhoppningsvis kanske vi kan få till en green new deal. Men vi kommer behöva pusha på, säger hon.
PODD Ön som försvinner
Aftonbladet Daily med Emma Lovén Svensson som var på plats på den sjunkande ön Isle de Jean Charles i Louisiana i södra USA .