Haiti får dubbelt bistånd mot vad man begärt
"Pengarna ingen garanterad räddning för det fattiga landet"
Världen lovar Haiti 70 miljarder kronor i bistånd de närmaste tre åren.
En välsignelse eller fortsatt garanterad katastrof?
Summan är mer än dubbelt så stor som Haitis regering begärt.
Ett så massivt bistånd till en fattig nation som drabbats av en svår naturkatastrof borde vara välkommet. Men i fallet Haiti är det inte självklart. Många luttrade experter är skeptiska.
Haiti har under lång tid varit helt beroende av bistånd och det har inte fallit särskilt väl ut. Trots hjälpen är landet västra halvklotets fattigaste. En stor del av befolkningen lever på under en dollar per dag.
Landets egna institutioner är svaga och korruptionen lika utbredd som aidssmittan. I praktiken är det FN, Världsbanken och andra som styrt.
Många människor har fastnat i en offermentalitet där de väntar på nästa gåva istället för att själva försöka göra något åt sin situation.
Misstag
Nu hoppas alla att det ska bli annorlunda den här gången. Att både regering och biståndsgivare lärt sig av tidigare misstag. Att omfattningen av katastrofen fått människor att vakna upp.
Ingen tvekan råder om att pengarna verkligen behövs. Behoven av nya skolor, sjukhus, vägar och bostäder är enorma efter den fruktansvärda jordbävningen som dödade 235 000 människor. Skadade ännu fler och gjorde över en miljon hemlösa.
Problemet är att få alla hjälporganisationerna att samarbeta och undvika onödigt dubbelarbete. Att se till att pengarna används till vad de är avsedda för och inte hamnar på redan välbärgade politikers och tjänstemäns privata bankkonton.
Frestelser
70 miljarder kronor på tre år innebär fantastiska möjligheter men också enorma frestelser.
Tanken är att det ska råda nån slags dubbelkommando mellan FN/Världsbanken och den lokala regeringen där alla beslut tas gemensamt och där räkenskaperna granskas av båda sidor.
Det handlar om att bygga upp fungerande myndigheter och institutioner på Haiti. Något som haitierna måste göra själva även om omvärlden kan hjälpa till.
Skulle man fortsätta att runda den lokala regeringen ökar det negativa biståndsberoendet. Som Edmond Mulet, chef för FN:s fredstyrka på Haiti sa under givarkonferensen i New York.
– Vi har alltid undvikit att arbeta via de lokala myndigheterna eftersom de varit så korrupta. Men gör vi inget åt det nu så kommer vi att ha en fredsoperation i Haiti de närmsta 200 åren.
Uthållighet
Uthållighet är annars något som inte karakteriserat tidigare internationella hjälpinsatser. Direkt efter en naturkatstrof eller en våldsspiral har biståndet flödat in. Men ganska snart har många givare tappat intresset.
Alla poängterar den här gången vikten av långsiktighet i hjälpen. Sen återstår det att se om detta ändrar något i praktiken.
På presskonferensen efter givarmötet handlade en del frågor om något helt annat, Säkerhetsrådets förhandlingar om sanktioner mot Iran. Detta fick Haitis luttrade president René Préval att utbrista.
– Måste jag starta ett kärnvapenprogram för Haiti för att få tillbaka uppmärksamheten?
Vis av tidigare erfarenheter måste man konstatera att hans undran inte är helt gripen ur luften.