Byter misär mot miljoner

Uppdaterad 2011-03-11 | Publicerad 2007-12-15

I dag skrapade utfattige Lars-Anders hem storvinst

För tio år sen sov han på gatan med tidningar som täcke.

I dag skrapade Lars-Anders Esenfjäll, 57, fram mellan 1,8 miljoner på triss i TV 4.

– Nu ska jag till min dotter, sa Lars-Anders efter skrapet.

Resan till Stockholm och trisskrapningen blev ett äventyr.

När han klev ur planet på Arlanda stod en limousin och väntade – till ett hotellrum med bubbelbadkar.

Sist han var här, för tio år sedan, sov han i sandlådor med tidningspapper över sig. Eller på bussen eller i trappuppgångar.

– Jag missbrukade heroin i tretton år. Jag rånade, misshandlade och stal. Allt för att få ihop 2 500 kronor till en dagsdos. Jag bar yxa innanför jackan för att försvara mina pengar och mitt knark.

Det är nu åtta år sedan han tog sin sista sil och sista droppen alkohol. Han har ”gjort bokslut” på sitt forna leverne som han uttrycker det.

Ställde ultimatum

– Socialförvaltningen ställde till slut ett ultimatum, jag fick välja på sluten vård eller att genomgå Minnesota-programmet.

Avgiftningen tog två månader. Men missbrukaren kommer alltid att leva kvar inom honom.

– Men det går att stå emot. Om man håller sig borta från självömkan och tar en dag i taget.

Lars-Anders slösade bort 35 år av sitt liv på olika anstalter. Sedan den dagen i Göteborg, då han som treåring satt på trottoarkanten och grät av saknad efter sin mamma som lämnat honom, har han bott på barnhem, flyttat mellan och rymt från olika fosterfamiljer, åkt in och ut på ungdomsvårdsanstalter och fängelser för bland annat rån, narkotikabrott och misshandel.

– I hela min uppväxt blev jag slagen. På barnhemmet kladdade den manliga personalen på oss pojkar i duschen. En fosterfamilj slog mig dagligen med antingen ris eller vedträn. Det var där som jag blev döv på högra örat.

Efter avgiftningsbehandlingen i Ljusdal ville han flytta. Långt bort.

– Jag kände en stark längtan till fjällen. Tillbaka till mina rötter, till lappmarkerna där pappa kom från. För att liksom sluta cirkeln.

Hittat sitt inre lugn

Nu bor han i Dikanäs, 10 mil norr om Vilhelmina. Han har hittat sitt inre lugn, en frid som inte går att mäta i pengar.

– Det finns inga miljoner i världen som går upp mot Minnesotabehandlingen. Det är det bästa som hänt mig i livet. Rik eller inte, i dag är jag Västerbottens lyckligaste man.