Äntligen hemma, Osis

Här får Osis äntligen komma hem.

Två månader efter att han hittades döende kan sälungen nu återförenas med sina kompisar.

– Det känns roligt, men jag kommer sakna honom, säger extramamman Linda Asklund.

Först syns en nosspets och några morrhår.

Sen två stora mörka ögon som nyfiket kikar sig omkring.

Därefter – ett, två, tre skutt och så är Osis ute ur sin bur och framme vid vattenbrynet.

Här ute, i Stockholms norra skärgård, ska förhoppningsvis Osis börja sitt nya liv.

”Hade dött annars”

– Här finns en koloni med sälar som vi hoppas att han ska ansluta sig till. Hade vi släppt honom ensam hade han kunnat bli desorienterad och simma iväg långt åt fel håll, kanske in till stan, säger Linda Asklund.

Två månader har gått sedan Osis hittades på en cykelväg i Åkersberga, fyra veckor gammal. Han var svårt skadad och vägde bara 13 kilo. Linda Asklund tog med sig Osis hem, han fick bo i hennes badkar de första kritiska dagarna.

– Han hade dött annars, säger hon.

Utforskar sitt hem

Nu väger den tre månader gamle gråsälen Osis över 40 kilo och slänger i sig 5-6 kilo sill om dagen. Han är märkt så att Linda Asklund och hennes kollegor ska kunna följa honom framöver. Såret i munnen har läkt fint.

– Han är mer än redo att släppas ut, säger hon.

Efter att försiktigt ha utforskat den lilla viken försvinner Osis under ytan. Nästa gång han dyker upp är han långt ute på fjärden. Sen är han borta.

Kvar på stranden står en lättad Linda Asklund.

– Det känns verkligen jätteroligt även om jag kommer att sakna honom litegrann, säger hon.

Vill åka tillbaka

På vägen hem åker vi förbi sälkolonin där de ligger och gottar sig på en kobbe. Plötsligt syns ett litet svart huvud på väg ut mot ön.

Linda Asklund drar fram en kikare, spänningen stiger. Tänk om det är Osis?

– Nej, det är en hona, säger hon till sist.

– Men det vore jättekul att åka ut hit nästa år och se om han är här då.