Oro för USA-baser - risk för "sociala spänningar"

Oro för att inte få vistas i populära naturområden, ökat avfall och ”sociala spänningar mellan amerikanska trupper och lokalbefolkningen”.

Det är några saker som Sveriges kommuner är bekymrade över om det blir amerikanska militärbaser på deras område.

Sverige slöt i slutet av förra året ett militärt samarbetsavtal med USA, som ger den amerikanska militären rätt att använda 17 svenska militärbaser över hela landet.

På de platserna får USA bland annat rätt placera ut militär personal och materiel, och genomföra övningar.

Många kommuner, organisationer och myndigheter har inga synpunkter alls på avtalet. Men det finns också en hel del funderingar och frågor.

Sociala spänningar

I Älvdalen väcker det oro att avtalet innebär att amerikanska soldater ska lyda under amerikansk lag när de är i Sverige.

”Att alla inte är lika inför lagen kan medföra sociala spänningar mellan amerikanska trupper och lokalbefolkningen”, skriver Älvdalens kommun i sitt remissvar.

Dessutom vill man att kommuninvånarna även fortsatt ska ha tillträde till skjut- och övningsfältet i Trängslet på samma sätt som i dag. Området är populärt för friluftsliv.

Räddningstjänsten i Östra Blekinge pekar på att det ”helt saknas reflektion” över hur olyckor och räddningsinsatser ska hanteras.

”De amerikanska baseringarna kommer att bedriva riskfylld verksamhet och hantera brandfarliga och explosiva ämnen på svensk mark i större omfattning än tidigare”, skriver räddningstjänsten, som tillägger att olyckor kommer att inträffa.

Ökat avfall är ett annat problem som tas upp.

När fler bor och vistas på anläggningarna kommer avfallsmängderna att öka, enligt Sveriges kommuner och regioner (SKR).

Ökad hotbild

SKR påpekar även att de amerikanska styrkorna sannolikt inte kommer att leva i ”ett helt slutet system”, isolerat från övriga delar av samhället – och man frågar sig vilket ansvar socialnämnderna har för de amerikanska styrkornas medlemmar och deras anhöriga, särskilt barn.

I Härnösand finns medborgare som möter avtalet med nyfikenhet.

”Men det skapas också en oro kring vad som sker på lokal nivå när DCA-avtalet väl är beslutat”, skriver kommunen. Risk finns för felaktig information i syfte att skapa osäkerhet och destabilisera, enligt Härnösand.

Luleå kommun varnar för att hotbilden vid höjd beredskap ökar för kommuner där amerikanska militärbaser anläggs.

Avtalet bedöms enligt regeringen kunna träda i kraft i slutet av året. I maj väntas regeringen lägga fram en proposition med avtalet, och sedan måste riksdagen godkänna den.