Därför är dödstalen svåra att fånga

Av: TT

Publicerad:
Varje år avlider cirka 90 000 personer i Sverige. Dödsorsaken kan ofta vara svår att fastställa.
Foto: Janerik Henriksson/TT
Varje år avlider cirka 90 000 personer i Sverige. Dödsorsaken kan ofta vara svår att fastställa.

Folkhälsomyndighetens statistik underskattar antalet avlidna i covid-19. Men det är en naturlig följd av de metoder som går att använda under en akut pandemi, menar Mona Heurgren vid Socialstyrelsen.

– Den statistik som Folkhälsomyndigheten tar fram bygger ju endast på laboratorieprov. I normala fall är det vi på Socialstyrelsen som publicerar officiell statistik om avlidna utifrån dödsorsaksregistret. Men nu, under en akut pandemi, är det bråttom, så då trycker man på för att få fram siffrorna.

Det säger Mona Heurgren, avdelningschef på Socialstyrelsen, som tidigare i veckan presenterade en analys som visar att Folkhälsomyndighetens uppgifter om antalet döda i covid-19 ligger ungefär 10 procent under Socialstyrelsens mer utförliga sammanställning i efterhand. En motsvarande jämförelse i Storbritannien, av Office for National Statistics, kom fram till att skillnaden där var drygt 40 procent, rapporterar Sky News.

Fel åt bägge håll

När en person avlider i Sverige måste en läkare skicka in ett dödsintyg till Skatteverket inom ett dygn. Där finns inga uppgifter om dödsorsak, utan det är bara information om att personen har dött. Det är den uppgiften som Folkhälsomyndigheten plockar upp och sedan samkör med registret Sminet, som innehåller alla som har testats positivt för covid-19 i Sverige. På så vis får de en uppfattning om hur dödstalen i covid-19 förändras.

Men metoden slår fel både uppåt och nedåt – dels missar den alla personer som dör på grund av covid-19 utan att först ha testas, dels inkluderar den personer som har testats positivt men som egentligen avlider av någon annan anledning.

– I vilken mån de här två olikheterna tar ut varandra, vet vi inte exakt. Det vi ser i skillnaden, som vi redovisade tidigare i veckan, är att storleksordningen är ungefär tio procent, säger Thomas Lindén, som är avdelningschef och statschefläkare på Socialstyrelsen.

Tre veckors fördröjning

Men varför tar det så lång tid att få fram de mer exakta dödstal som Socialstyrelsen jämför med? Det beror på att sjukvården har tre veckor på sig att skicka in de detaljerade dödsorsaksintyg som registret bygger på.

– Det kan tyckas som en lång tid. Orsaken är helt enkelt att det kan finnas omständigheter som gör att det är svårt att veta vad en person faktiskt har dött av, säger Thomas Lindén.

Att dö med viruset i kroppen är inte samma sak som att dö på grund av viruset, förklarar han. Det kan krävas obduktion och analys av vävnadsbitar för att fastslå den exakta dödsorsaken, ofta kompletterat med uppgifter från sjukvårdspersonal som haft nära kontakt med patienten.

– Det är tidskrävande, och kan i vissa fall ta betydligt längre tid än de här tre veckorna att komma fram till en korrekt dödsorsak, säger Lindén.

Facit i efterhand

Men förmodligen kommer inte ens dödsorsaksregistret att kunna ge en fullständig bild av antalet döda i covid-19, tillägger han.

– Den enda möjligheten är nog att studera de totala dödstalen för den här perioden i efterhand och jämföra med ett genomsnitt för tidigare år. Då kan man få fram överdödligheten och anta att den till största delen beror på covid-19.

Framöver kommer det sannolikt att framträda ett annat mönster – att antalet dödsfall minskar en aning, förutspår han.

– Det ser man exempelvis efter lite svårare influensor, som ju drabbar de sköraste i samhället. Då finns det färre sköra kvar. Annars hade de kanske avlidit på grund av en lunginflammation, urinvägsinfektion eller ett lårbensbrott, säger Thomas Lindén.

Publicerad: