Justitieministern: "Städa upp i internets träskmarker"

Lisa Röstlund

Efter Aftonbladets granskning av Flashback vill justitieminister Morgan Johansson (S) "städa upp i internets träskmarker".

Han hoppas att polisen intensifierar arbetet mot brott på nätet – och regeringen ser över en ny lag.

– Vi måste se strängare på den här typen av brott, säger han.

Morgan Johansson har tagit del av Aftonbladet granskning av Flashback.

– Det framstår som internets träskområden som man gärna skulle vilja städa upp i. En del av uppgifterna som kommer fram om hur folk beter sig är stötande.

Vill se mer självsanering

Anonymiteten och tekniska och praktiska hinder gör att brott som begås på Flashback aldrig går till åtal.

Går det att göra något åt det?

– Polisen har ju rätt att ta ut IP-uppgifter och kan ju spåra även de här fallen. Jag hoppas att polisen ska kunna finna former för att intensifiera sitt arbete. Sedan såg jag att man har någon slags modereringsfunktion, men från det jag läste härom dagen verkar det som om de tog ytterst lätt på sitt arbete. Här behövs nog en hel del av självsanering.

Enligt Anna Björkegren, chef för internetbrottsavdelningen på polisens nationella operativa avdelning, före detta Rikskriminalpolisen, är ett tekniskt problem att Flashbacks servrar ligger i USA, och då svensk polis begär rättshjälp till USA för att få ut datauppgifter, så dröjer det oftast över ett halvår innan svar kommer.

Ser över ny lag

Samtidigt har operatörerna i Sverige enligt lag bara rätt att spara IP-nummer och uppgifter om datatrafik i sex månader.

Om detta utredningmässiga moment-22 säger Morgan Johansson:

– Antingen kan det ju bli skäl att förlänga datalagringstiden eller se till att hanteringen på den amerikanska sidan går snabbare. Det lättaste och bästa, för att slippa ändra lagstiftningen här, tror jag är att få till stånd ett tätare samarbete med amerikanska myndigheter.

Morgan Johansson tar upp den översyn av lagen som pågår, om att göra ärekränkning och förtal på nätet till ett nytt brott. Ärekränkningsfall går i dag under enskilt åtal, och är därför svåra att få till stånd en utredning kring. Den nya nät-ärekränkningen är tänkt att gå under allmänt åtal.

– Lagstiftningen vi har i dag kom till på den tid då den syftade att få bort skvaller på byn eller kränkningar öga mot öga.

"Måste se strängare på det här"

– Nu är vi i en tid där skvaller eller falska uppgifter lagras på internet, och som du aldrig kan komma undan. Det ligger där i all evighet och när du någon gång googlar på dig själv så dyker det upp. Det kan förstöra livet för människor. Det kan vara framtida arbetsgivare som hittar uppgifter på nätet som gör att du går miste om ett jobb, exempelvis. Det gör att vi även ur straffrättslig synvinkel måste se strängare på de här brotten.

Regeringen får ett betänkande om ny lag i början av 2016.

– Sedan går vi vidare med detta.

Kan den lagstiftningen i sig göra det lättare att väcka åtal mot personer som begår anonyma brott?

– Det är svårt att svara på, men det är klart att höjda straffsatser generellt sänder en signal till rättsväsendet om att man ska prioritera den här typen av brott. Det leder förmodligen till större resurser.

Peter Eriksson (MP) gick i veckan ut och krävde att sajter som Flashback i lag ska tvingas ha en ansvarig utgivare.

– Även det är en fråga som ses över i utredningen som pågår, och jag vill inte föregripa den.

Har du själv utsatts för näthat?

– Nej, inte vad jag vet. Men jag har inte heller koll på vad som står om mig på nätet totalt sett. Det kan säkert finnas ett och annat.