”Jag tror jag kan gå långt”

Patrik Hagelin, 18, utmanar gymnasteliten i mångkamp

Att konkurrera med gymnaster från Rumänien och Ryssland kan tyckas omöjligt för en svensk.

Men Patrik Hagelin, 18, från Göteborgs Turnförening tänker försöka.

Vad innebär segern i Svenska cupen (motsvarande SM) förra helgen för dig?

– Den ger mig en säkrare plats i EM-laget, om det nu blir av. Förbundet vill skicka ett bra lag om man ska vara med, och det är lite osäkert. Annars är Svenska cupen det största jag vunnit på seniornivå.

Varför har du valt mångkamp och inte en individuell gren?

– Jag är väldigt jämn i alla grenar. Ingen riktig topp, men inget dåligt redskap heller. Mitt bästa redskap är barr och bygel, hopp är sämst. Det är inte så roligt att träna, man gör inte så mycket, springer bara fram till hästen och sätter i händerna. Andra redskap är mer känsla.

Vad är tjusningen med gymnastik?

– Man märker att man utvecklas hela tiden. När man nöter på en övning och märker att man klarar den ... det är en jäkligt skön känsla. Det går inte att jämföra med många andra sporter.

Känner du dig som svensk gymnastiks ”hopp”?

– Jo, det gör jag väl. Jag känner att jag kan utvecklas om jag får träna så mycket jag behöver. Nu kör jag två timmar på morgonen och tre på kvällen, totalt 24 timmar i veckan. Jag vet inte hur jag ska lösa det efter gymnasiet med jobb och så, men löser man det på något bra sätt tror jag att jag kan gå ganska långt. Jag försöker få sponsorer och även visa för SOK att jag har kapacitet att delta i ett OS. 2012 hoppas jag på.

Varför har Sverige så svårt att hävda sig internationellt?

– Att vinna medaljer i mästerskap är ju jäkligt svårt när man kommer från Sverige. Det är inte riktigt samma gympakultur här som i Rumänien eller Ryssland, där det är en större sport och stort intresse. Samtidigt är det en svår sport, man får lägga ned mycket tid och är man inte i toppen tycker många det är tråkigt och slutar. De ger upp lite för tidigt känns det som.

Kommer Sverige någonsin ta en OS-medalj?

– Man ska aldrig säga aldrig ... men det är svårt att hävda sig som svensk. Det är mycket tyckande i domarnas bedömning, du har det lättare som ryss eller rumän. De har mer folk som är involverade i organisationerna också. Det är lite jobbigt när man känner att man borde fått högre poäng, men det är bara att acceptera, och försöka göra ännu bättre nästa gång.

Vad är dina framtidsmål?

– Att nå en EM-final. I mångkamp är det de 24 bästa och det känns ganska rimligt. Den här våren kanske är lite tidigt, men nästa eller nästnästa år. Jag kommer att behöva uppgradera i princip alla serier för att ta steget.