Universitet rasar mot kortkort lärarutbildning

helskärm

Betydligt fler ska kunna bygga på tidigare studier till en lärarexamen, är regeringens plan. Men förslaget om en ny, kortkort utbildning har väckt ilska på universiteten och högskolorna.

– Det är bland det sämsta vi sett, säger Susanne Liedberg vid Linnéuniversitetet.

Bristen på behöriga lärare är som bekant stor och därmed behövs flera olika möjligheter att läsa in till en lärarexamen. Kompletterande pedagogisk utbildning – i dagligt tal KPU – är sedan ett tiotal år en väg in i ämnesläraryrket. Personer som redan har aktuella ämneskunskaper kan i KPU bygga på med tre terminers (90 poäng) praktik (VFU) och den utbildningsvetenskapliga kärnan.

Förra läsåret fanns det 1 300 nybörjare på KPU – lite mer än en fjärdedel av alla nya studenter på ämneslärarutbildningarna. Och KPU:arna är en brokig samling.

– Flertalet hos oss är ingenjörer, några är biologer och en grupp har kandidat- eller masterexamen i språk. Alla har jobbat några år, men det finns också personer är i 40–50-årsåldern som redan haft en karriär, säger Anna-Karin Gullberg, utbildningsledare för SKPU (särskild kompletterande pedagogisk utbildning) vid Luleå tekniska universitet (LTU).

Även om studenterna har tidigare akademiska meriter är utbildningen ingen semester.

– Det är inget för veklingar. Det är en tuff utbildning som kräver mod och engagemang, säger Anna-Karin Gullberg.

Modell kortkort

Men regeringen planerar för en ännu kortare KPU, där lärarbehörigheten ska läsas in på ett år. ”Lättare för akademiker att ställa om till läraryrket – ett sätt att mota lärarbristen”, sammanfattar regeringen, som vill att den kortkorta KPU:n ska utbilda såväl grund- som ämneslärare. I stället för att kräva ett visst antal poäng i tidigare ämnesstudier blir kravet en examen.

Med andra ord: Tröskeln i form av förkunskapskrav sänks (”en generös och flexibel syn på den tidigare examen” står det i förslaget) och studietiden kortas.

Den nya KPU:n ska först prövas inom en försöksverksamhet, och regeringens plan är att försöket ska rulla igång nästa år.

Redan i remissvaren i våras gjorde universiteten och högskolorna tummen ned. Exempelvis gjorde Stockholms universitet och Linneúniversitetet klart att de inte vill delta i försöket.

– Vi har skapat en KPU vi kan stå för kvalitetsmässigt, men det regeringen aviserar nu – det är bland det sämsta vi sett. Jag kan inte nog understryka hur stora negativa effekter det får. Risken är att studenterna varken klarar utbildningen eller blir bra lärare, säger Susanne Liedberg, chef vid kansliet för lärarutbildning vid Linnéuniversitetet.

Anna-Karin Gullberg vid LTU instämmer.

– Man kan förstå förslaget mot bakgrund av lärarbristen, men man kan inte bara förkorta och förkorta. Det handlar om attityd till skolan. Den måste lyftas och lärarna stöttas. Men barnen blir direkta offer när det inte fungerar för lärarkollegiet, säger hon.

”Jädra dåligt”

Förra veckan träffades representanter för landets samtliga lärosäten med lärarutbildning. Lärarutbildningskonventets ordförande, Anders Linde-Laursen, dekan vid Malmö universitet, konstaterar att man fortfarande väntar på besked om var försöket ska bedrivas.

– Några av oss kommer att tvingas att göra ett jädra dåligt jobb. Det heter att kvaliteten ska öka, fast man drar ned på förkunskapskraven och kortar utbildningen. Det finns en politisk vilja här som jag inte begriper, säger han.

Han tar som exempel att utbildning i betyg och bedömning inte ingår i den kortkorta KPU:n, men – av givna skäl – ingår i de nuvarande lärarutbildningarna.

– Det betyder att vi får lärare som är fullt utbildade, och andra som inte är det.

Han understryker att själva syftet med försöket, att få fler att växla över till lärarbanan, riskerar att gå förlorad.

– Det verkar ju inte sannolikt att någon söker till den längre KPU:n om det finns en kortare. Dessutom anser vi att en sådan kortkort lärarutbildning, ett ”snabbspår” till lärarlegitimation, försvagar både den interna och externa bilden av professionen. Professionen devalveras och utbildningarna blir mindre attraktiva att söka sig till, vilket kan resultera i färre och inte fler legitimerade lärare, säger Anders Linde-Laursen.

”Hitta rätt väg”

TT har bett om en intervju med utbildningsminister Anna Ekström, som dock inte haft möjlighet till detta. På frågan varför regeringen går vidare med en ettårig KPU, trots lärosätenas kritik, svarar ministern mejlledes, via sin pressekreterare:

”Den nya KPU:n ska vara av hög kvalitet och se till att lärarna får med sig de kunskaper de behöver för att kunna undervisa väl. Det ska vara en attraktiv utbildning för erfarna akademiker mitt i livet som vill ställa om. En försöksverksamhet kan hjälpa oss att hitta rätt väg framåt”.

TT: Men lärosätena befarar ju att denna kortkorta KPU inte leder till fler lärarstudenter – den kommer bara att locka över dem som annars valt en längre KPU. Hur ser ministern på det?

”Den nya KPU:n riktar sig till välutbildade ämneskunniga personer som redan har en akademisk examen och kan leda till både en grund- och en ämneslärarexamen. Dagens KPU riktar sig till den som har tillräckliga ämneskunskaper och vill bli ämneslärare”, svarar Anna Ekström.

Vad gäller tidsplanen svarar Ekström att planen är att lärosätena får ”möjlighet att påbörja planering och starta upp utbildningen under 2022. Det finns också medel avsatt av regeringen i budgeten för detta.”