KD fortsatt bakom värnskatten

Trots starkt motstånd i partiet

Efter en het och utdragen debatt på Kristdemokraternas riksting angående förslaget att slopa värnskatten beslutade rikstinget att gå på partistyrelsens förslag och behålla den extra skatten på högre inkomster. Det stod klart efter en extra rösträkning bland ombuden.

De flesta kristdemokrater som argumenterade från talarstolen på rikstinget valde att argumentera för slopad värnskatt, vilket skulle innebär att de personer som har en inkomst på över 51 700 kronor i månaden inte längre skulle behöva betala 56 procent i skatt.

”Dålig utdelning”

Rut Casselbrant Ludwig från Stockholm menar att skatten bromsar unga som vill studera, eftersom det inte lönar sig.

– Jag är trött på att höra att det är en skatt för höginkomsttagare. Det handlar om dem som har en lön på 50 000 kr i månaden eller mer. Sverige har dålig utdelning på högre utbildning i jämförelse med andra OECD-länder. För att kunna få ungdomar att studera så måste vi slopa värnskatten.

”Hur ska vi förklara”

Efter att en överväldigande majoritet av talarna uppmanade sina partikamrater att ge de med högre inkomster möjlighet att få mer i plånboken, närmast vädjade partistyrelsens Anders Sellström till ombuden.

– Att slopa värnskatten skulle till exempel innebära att statsråden skulle få en skattesänkning med 42 000 per år, hur ska vi kunna försvara den typen av logik i en valrörelse? Det var tillräckligt tufft att förklara det vi redan gör i skattehänseende. Hur ska ni förklara det, en sänkning av värnskatten?

”Ska avskaffas på sikt”

Även Jan Utbult från Öckerö varnade partiet för att kasta åt oppositionen ett sådant köttben under valåret.

– På sikt ska den avskaffas. Men den ger i dag mellan fyra till fem miljarder till statskassan. Vad ska vi då ta bort i stället? Vilka signaler sänder vi ut om vi beslutar det? Det är ok att att säga att vi på sikt ska göra det, men svårare att säga att KD driver på i den här frågan. Det blir tufft för oss som säger oss vara det sociala alternativet i KD.

Den förhöjda skatten infördes 1995 som en del i ett åtgärdsprogram för att ta Sverige ur den ekonomiska krisen, den sades då vara tillfällig.