Har vapenvåldet fått sitt #metoo-ögonblick?
Talar något för att det efter Floridamassakern, i motsats till alla tidigare gånger, verkligen blir tuffare vapenlagar i USA?
Möjligen att vapenvåldet kan ha fått sin motsvarighet till #metoo-rörelsen.
Och paradoxalt nog att Donald Trump sitter i Vita huset.
Efter varje större skolskjutning brukar jag skriva artiklar om varför det trots alla döda inte kommer att bli några skärpningar av vapenlagarna.
För det är så det alltid går.
Politikerna i kongressen vill inte såga av den gren de själva sitter på, det ekonomiska stöd som många av dem får från vapenlobbyn.
Hamnar de på NRA:s, National Rifle Associations, svarta lista riskerar de att bli anklagade för att vilja avskaffa amerikanernas grundlagsstadgade rätt att bära vapen. Då är det svårt att bli återvald.
Men efter skolmassakern på Marjory Stoneman Douglas High School i Florida är det flera saker som känns annorlunda.
Skambelägga
Den här gången är det inte föräldrarna till dödade skolelever som går i bräschen för att politikerna måste göra något för att stoppa dessa återkommande massakrer. I stället är det de mördades egna skolkamrater som organiserar sig.
Taktiken att skambelägga politiker som tar emot bidrag från NRA är delvis ny. Metoden är hämtad från den lyckade #metoo-kampanjen som startade i USA och där tusentals män som begått övergrepp blivit uthängda och i vissa fall tvingats lämna sina jobb.
Nu startar studenterna en liknande kampanj där politiker "köpta" av NRA hängs ut.
– Antingen står du på barnens sida eller på mördarnas, säger Emma Gonzalez, en av de elever som mest kraftfullt kritiserat politiker som vägrar agera mot vapenvåldet.
Fick 200 miljoner
Det som talar för att studenterna mot alla odds kan ha en chans att lyckas är att få politiker den här gången gått ut och försvarat vapenlagarna med argument som "det är inte vapen som dödar människor, det är människor som dödar människor".
Eller med standardinvändningar som att om bara eleverna varit beväpnade så hade de kunnat oskadliggöra skytten.
I stället har en hel del politiker till och med uttryckt försiktigt stöd för vissa inskränkningar i rätten att köpa vapen, exempelvis genom mer effektiva bakgrundskontroller, inklusive president Trump.
I valrörelsen stod Trump helt på NRA:s sida och som tack för hjälpen fick hans kampanj över 200 miljoner kronor i bidrag från rörelsen, enligt Center for Responsive Politics. När han flyttade in i Vita huset avskaffade han en lag Obama införde som gjorde det svårare för personer med vissa psykiska sjukdomar att köpa vapen.
Trump ska ”lyssna”
Men Trump uppges ha följt protesterna efter skjutningen i Florida på tv och tagit intryck av all kritik som riktats mot honom av studenterna. Presidenten ska på onsdag besöka en skola och "lyssna på" elevers och lärares åsikter om vapenlagarna.
Liksom i många andra frågor har Trump över tid bytt åsikt i vapenfrågan, från mer restriktiv till ohöljt vapenvänlig. Kanske kan den senaste händelseutvecklingen få honom att svänga igen.
Om presidenten som uttalad vapenvän är beredd att införa restriktioner blir det lättare att få med sig kongressen. Många politiker kan tänka sig tuffare lagar men vågar inte sticka ut och rösta för av rädsla för NRA och konservativa väljare. Trump skulle kunna bidra till att bryta det tabut.
Vietnamkriget
Men det gäller i så fall för studentrörelsen att smida medan järnet är varmt. Det gäller att få till ett snabbt växande nationellt uppror så som #metoo lyckades med.
Eller som studentprotesterna mot Vietnamkriget under 60-talet gjorde.
Ammunition saknas sannerligen inte. Inget annat land i världen råkar ut för den här typen av ständiga masskjutningar. Det beror inte på att USA har fler mentalsjuka människor som rör sig ute i samhället. Den enda skillnaden mot övriga världen är hur extremt lätt det är att skaffa ett skjutvapen i USA. Inklusive halvautomatiska, militära gevär.
Någon gång borde det gå upp för amerikaner i gemen och amerikanska politiker i synnerhet att det finns ett klart samband mellan tillgången på vapen och antalet skolskjutningar.
Kanske är den tiden nu.