Fem punkter om gruvstriden i Kallak
Uppdaterad 2023-09-19 | Publicerad 2023-09-18
Gruvstriden i Kallak har pågått i tio års tid.
På ena sidan står miljörörelsen och rennäringen – på den andra står gruvnäringen.
Här är fem punkter om gruvstriden i Kallak.
- En stor järnfyndighet upptäcktes vid bergområdet Kallak – på samiska Gallók – utanför Jokkmokk på 1940-talet. Området har riksintresse för samebyars rennäring, men också för mineralnäring. 2006 fick ett svenskt dotterbolag till gruvbolaget Beowulf Mining undersökningstillstånd. 2010 började företaget provborra 2010 och i samband med provbrytning 2013 utbröt omfattande protester.
- Sedan dess har konflikt pågått mellan de som anser att en gruva skulle förstöra både miljön och den samiska kulturen med rennäring, och de som anser att en gruva skulle vara viktig för näringslivet och skapa arbetstillfällen.
- Myndigheter på flera nivåer har kommit till olika beslut och frågan landade till slut på regeringens bord. Då hade även FN-organet Unesco och FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter uttryckt oro – det planerade gruvområdet ligger nämligen nära världsarvet Laponia, och en etablering riskerar även att hota rennäringen vid platsen.
- Den 22 mars 2022 sade regeringen till slut ja till en gruva i Kallak genom att godkänna gruvbolagets ansökan om bearbetningskoncession. 12 unika villkor lades till i beslutet, bland annat för att behålla de berörda samebyarna skadeslösa. Beslutet ses som ett avgörande steg för att gruvan ska kunna byggas, men prövning enligt miljöbalken krävs också.
- Två av de berörda samebyarna, Jåhkågasska och Sirges, meddelade efter regeringens beslut att de går till Högsta förvaltningsdomstolen för att pröva fallet. Även Naturskyddsföreningen har ansökt om rättslig prövning i samma domstol. Förhandlingen startar 19 september 2023.