Biden möter mäktigare Kina på USA:s "bakgård"

Joe Biden har lovat att stärka USA:s inflytande i Latinamerika. Men den tillträdande presidenten möter svår konkurrens från Kina – som flyttat fram sina positioner ytterligare under Donald Trumps tid vid makten.

Muren mot Mexiko, hot om militärintervention i Venezuela och en ny nedfrysning av relationerna med Kuba.

När Donald Trump väl har talat om Latinamerika och latinamerikaner har tonen ofta varit hård. Men hans fyra år vid makten har snarare präglats av ett ointresse för regionen.

Under tiden har Kina fortsatt att stärka sitt inflytande genom lån och investeringar – och på sistone en "medicinsk diplomati" med donationer av munskydd och sjukvårdsutrustning till desperata latinamerikanska regeringar.

– USA har under Trumps ledning lämnat efter sig ett tomrum som Kina varit mer än villigt att fylla.

Det säger Guillermo García Montenegro, som är Asien- och Latinamerikakännare vid den Washingtonbaserade tankesmedjan The Inter-American Dialogue, till TT, och tillägger:

– Den kinesiska närvaron innebär en utmaning mot USA:s traditionella hegemoni i regionen.

Kapplöpning

USA är fortfarande Latinamerikas främsta handelspartner.

Men räknar man bort USA:s omedelbara grannland Mexiko så gick Peking redan 2018 om Washington i ekonomiskt utbyte med resten av regionen, enligt Reuters.

Trenden fortsatte året därpå.

Utvecklingen är resultatet av runt 15 år av satsningar där Kina till en början främst intresserade sig för latinamerikanska råvaror som olja och koppar. Efterhand har landet diversifierat investeringarna och på senare år styrt dem mot sektorer som energi, infrastruktur, logistik och telekommunikation.

– Det vi ser är hur Kina rört sig uppför värdekedjan, säger Guillermo García Montenegro.

– Från att ha fokuserat på att utvinna naturresurser satsar man nu också på distribueringen av dem, genom investeringar som sänker kostnaderna för att exportera dem till Kina och andra länder.

Det är ett utbyte som börjat ge politiska avtryck.

"Intresset avgör"

Ett tydligt exempel är Colombia, en av USA:s närmast allierade i regionen. De kinesiska investeringarna var länge obetydliga. Men under de senaste två åren har kinesiska företag börjat landa stora kontrakt, bland annat byggandet av huvudstaden Bogotás tunnelbana.

I juli 2019 besökte Colombias president Iván Duque Peking för att uppmuntra fortsatta investeringar.

– Det är en nära amerikansk allierad som Kina nu plötsligt fått en betydligt varmare relation till än tidigare. Det blir intressant att se vilken dynamik det kan skapa, säger Guillermo García Montenegro.

Även i Argentina har en rad nya avtal följts av allt varmare vänskapsbetygelser.

– Jag tror att Kina är mer intresserat av Argentina än USA. Och det är det som avgör, sade en argentinsk regeringsföreträdare till Reuters i december.

– Trump visade inget intresse. Låt oss hoppas att Biden gör det.

Svårt med Bolsonaro

USA:s tillträdande president gjorde 16 resor till Latinamerika under tiden som Barack Obamas vicepresident – mer än någon tidigare amerikansk president eller vicepresident, enligt The Atlantic.

Trump gjorde ett enda besök under sina fyra år vid makten.

– Trumps inkompetens och nonchalans inför Latinamerika och Karibien kommer att upphöra dagen då jag tillträder, sade Biden i en intervju i fjol.

Han ställs dock inför ett snårigt politiskt landskap.

En strategi för Latinamerika kan inte se förbi Brasilien, regionens största ekonomi – och där Kina det senaste decenniet gjort sig till överlägsen handelspartner.

Det fanns viss kemi mellan Trump och Brasiliens högerradikale president Jair Bolsonaro. Biden får det svårare.

– Bland annat klimatfrågan kommer att bli ett stort stridsäpple, säger Guillermo García Montenegro.

– Bolsonaros Brasilien kommer inte att bli en allierad som Biden kan använda för att motverka Kinas inflytande i regionen.

Oro för baktankar

Och till syvende och sist är det pengarna som avgör.

– Det är svårt att matcha Kinas billiga lån, låga produktionskostnader och enorma kapitalreserver.

Men på en kontinent med många mörka minnen av USA:s dominans under 1900-talet väcks också oro för hur diktaturen i öst kommer att använda sitt växande inflytande.

Ett exempel är Chile. Där har krav väckts om att reglera utländska investeringar sedan ett statligt kinesiskt bolag är på väg att få kontroll över mer än hälften av landets eldistribution.

– Latinamerikanska regeringar är förstås medvetna om Kinas alltmer konfrontativa utrikespolitik gentemot länder som Australien, och dess agerande i Hongkong, säger Guillermo García Montenegro.

– Där har USA en möjlighet att erbjuda hjälp med att tygla de risker som kinesiska investeringar kan innebära.