Sensationellt – om det stämmer
"Troligen försöker diktatorn vinna tid"
Eritreas regering kan ha gjort en sensationell helomvändning.
Troligare är att det handlar om förhalning för att vinna tid och få stopp på internationella sanktioner.
Positivt med den nya utvecklingen är att fallet Dawit Isaak uppenbarligen befinner sig överst på president Isaias Afewerkis skrivbord. Annars hade Eritreas ambassadör i Bryssel aldrig bett om ett möte med Eva-Britt Svensson och utlovat en rättegång.
I sämsta fall innebär det åtminstone att man inte glömt Isaak och kastat bort nyckeln till hans cell.
Han är i högsta grad i regimens medvetande. Vilket är bra. Bara då kan någonting hända.
Jag tror inte man ska ha för stora förväntningar på att det verkligen blir en rättegång. Så sent som förra året slog Afewerki i en TV-intervju med en svensk journalist kategoriskt fast att Dawit Isaak aldrig skulle släppas eller få någon rättegång.
– Vi vet hur vi ska handskas med honom och andra som han, sa presidenten tror det kan ta 30-40 år innan landet är moget för demokratiska val.
Diktatorn bestämmer
Afewerki är diktator. Det är han som bestämmer.
Kan han ha ändrat sig?
Visst, sånt händer. Personligen tror jag det handlar mer om att han bytt taktik.
Afewerki har insett att fallet Isaak fått sådan uppmärksamhet utomlands att det riskerar att allvarligt skada inte bara Eritreas rykte (vilket redan är minst sagt uselt i västvärlden) utan även landets ekonomi . Därmed ytterst hans egen maktställning.
Eritrea får under fem år 1,3 miljarder kronor i bistånd från EU. Med tanke på hur hårt ett antal politiker i EU-parlamentet driver Dawits fall finns risken att Eritrea går miste om biståndet om man fortsätter hålla den svensk-eritreanska journalisten och ett antal andra politiska fångar inlåsta utan rättegång.
Fryser tillgångar
Ännu viktigare är förmodligen de FN-sanktioner som säkerhetsrådet beslutade om i slutet av förra året. De fryser ekonomiska tillgångar i utlandet och innebär reseförbud för några av regimens ledande företrädare. Hot finns att sanktionerna kan skärpas ytterligare.
Eritrea är redan ett fattigt land. Ännu hårdare umbäranden ökar risken för ett folkligt uppror mot regimen, även om det inte finns några som helst tecken på det i nuläget. Men möjligen är det något som oroar Afewerki.
Syftet med det mycket medvetna löftet om en rättegång kan vara att få kritiken att lugna ner sig och få slut på sanktionerna. Löftet kan tolkas som att regimen visar god vilja.
Myndigheterna kan hävda att det behövs lång tid för att planera rättegången. Att Isaak måste få tid för att förbereda sitt försvar. Vi talar här om en process som utan vidare kan ta år i ett land som Eritrea.
Under tiden minskar trycket på regimen.
Säkerhetsrisk
Även om man utgår från att Eritrea verkligen menar allvar med löftet så finns det ingen anledning att vara särskilt hoppfull.
Regimen har offentligt klassat Isaak som en säkerhetsrisk. I en rättegång är det troligare att han döms till döden eller ett mycket långt fängelsestraff som att han släpps fri.
Beskedet från Bryssel är ändå bättre än den öronbedövande tystnad om Isaaks öde som rått under så lång tid.